Studieförbund

Gillar Medborgarskolan inte folkbildning?

Det står varje studieförbund fritt att neka och avvisa cirklar som är tveksamma. Men åtta personer som sitter och pratar om svensk folkbildning är knappast en giltig orsak till att bli avvisad och uppläxad som jag blev av Medborgarskolan, menar Jan Sjunnesson, folkhögskollärare och oberoende sverigedemokratisk debattör.

Häromveckan blev jag uppkallad till två chefer på Medborgarskolan i Stockholm där jag hade startat en studiecirkel om svensk folkbildning. Jag är examinerad och erfaren folkhögskollärare, har varit verksamhetschef vid Studieförbundet Vuxenskolan, lett kurser vid Studiefrämjandet och hade min första studiecirkel inom ABF  Uppsala 1978 (om Karl Marx Kapitalet).

Men mina meriter dög inte. Medborgarskolans ansvariga verkställde ett "värdegrundsförhör" med mig utifrån vad de läst och hört om mig. Jag var tydligen en icke önskvärd cirkelledare i detta studieförbund vars medlemsorganisationer bland annat omfattar Moderaterna, Fria Moderata Studentförbundet och Rojalistiska Föreningen.

Medborgarskolans värdegrund hade jag givetvis sett och har inget att invända emot: individen i centrum, utveckling i samverkan, ömsesidig respekt och kunskapens egenvärde

Tvärtom uppskattar jag den humanistiska inriktningen vilket fick mig att en gång läsa latin ett par terminer vid Medborgarskolan i Uppsala på 1990-talet. Men cheferna insisterade på att jag i min roll som offentlig debattör med sympatier för Sverigedemokraterna var en opålitlig folkbildare och att det fanns ett stämmobeslut inom Medborgarskolan att inte ha med Sverigedemokraterna att göra. 

Jag försvarade mig med att jag inte företrädde Sverigedemokraterna och inte har förtroendeuppdrag inom partiet, utan agerade som privatperson och fri folkbildare. Men min lilla studiecirkel var ett hot mot folkgrupper och andra religioner på Medborgarskolan sades det. Att min före detta hustru från Indien lärt sig svenska där 2004 var inte betydelsefullt alls utan jag var tydligen en fördärvlig person som inte tålde invandrare.

Syftet med vår studiecirkel var att lära oss mer om svensk folkbildnings organisation i studieförbund och folkhögskola och att eventuellt starta nya cirklar till hösten i angelägna ämnen inom kultur och samhälle. Men vi hann knappt börja planera förrän Medborgarskolan i Stockholm bad oss lägga ned. Tills förhöret hade inget särskilt hänt utan jag hade kvitterat ut nycklar och vi hade letat fram till studierummen några onsdagskvällar under vårvintern.

Det står varje studieförbund fritt att neka och avvisa cirklar som är tveksamma. Jag har själv gjort det när jag som verksamhetschef ledde Internationellt Kulturcentrum vid Studieförbundet Vuxenskolan, före detta Invandrarnas Kulturcentrum som startades 1974. Där skötte jag bidrag och administration till 75 invandrarföreningar som ville upprätthålla sina länders kulturer. 

Men åtta personer som sitter och pratar om svensk folkbildning, och vill utveckla den för att möta dagens kultur- och samhällsutmaningar, är knappast fog för att bli avvisad och uppläxad som jag blev. Folkbildningen får drygt fyra miljarder kronor för att "ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället" enligt riksdagens mål. 

Vår studiecirkel handlade just om detta, att öka samhällsengagemang och aktivera medborgare. Att inte låta oss fortsätta är att inte uppfylla målen för folkbildningsanslaget.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.