Energi

Geoenergi kan sätta stopp för halkolyckor

Halkolyckor sker både i urban miljö och på landsbygden. De kostar samhället stora summor varje år, men med hjälp av uppvärmning av infrastruktur kan pengar sparas och liv räddas. 

En forskningsrapport från Chalmers Industriteknik, där olycksstatistik jämförts från de 20 största städerna i landet, visar på behovet av att minska antalet halkolyckor. I ett inslag i Rapport uttalade sig Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, om en lösning på problemet: uppvärmda ytor i trafikmiljön. I inslaget, som tar sin grund i Chalmersstudien, talas det om att uppvärmda gator och trottoarer kan minska de svåra halkrelaterade fallolyckorna med upp till 80 procent.

Forskning från Chalmers visar också vikten av att hitta tekniskt effektiva och ekonomiska lösningar för uppvärmd infrastruktur. Halkrelaterade olyckor inträffar både i urban miljö och på landsbygd. 

I urban miljö, där det finns fjärrvärme, kan det säkert vara ett tekniskt bra sätt att låta det lokala fjärrvärmenätet fungera som uppvärmningsalternativ. Nackdelen är att under vintertid finns det avsättning för fjärrvärmen i bostäderna. Om det blir ekonomiskt riktigt, avgör fjärrvärmebolagens prissättning. Vägarna på landsbygden ligger också långtifrån fjärrvärmesystemen.

I mars 2018 invigdes en testyta i Östersund som använder geoenergi som huvudsaklig energikälla för att hålla ytan fri från is och snö. Projektet är ett samarbete mellan svenska Trafikverket, norska Statens Vegvesen, avdelningen för Byggnadsteknologi på Chalmers, Jämtlands gymnasieförbund och Geotec.

Principen är enkel: en asfaltsyta är en utmärkt solfångare. Genom att gjuta in en värmeväxlare någon centimeter ner i ytan, samlas solenergi upp under sommarmånaderna som sedan inlagras i ett närliggande borrhålslager. Tack vare att energin stannar kvar i berget under lång tid kan sommarvärmen hämtas tillbaks under vintern och användas för halkbekämpningen. Lösningen är förnybar, lokal och utan långa transporter. Lösningen är förnybar, lokal och utan långa transporter.

I Östersund har testytan nyligen prövats i samband med vinterns intåg. Försöket ser positivt ut och visar på låg energianvändning per ytenhet.  Liknande fullskaliga projekt finns i flera andra länder så som USA, Schweiz, Tyskland och Japan. Att nu Trafikverket i Sverige visar intresse för tekniken är glädjande. Det är också bra att fler får upp ögonen för att geoenergi kan användas inom fler områden än den vanliga bergvärmen.

Sverige är en av de ledande nationerna i världen på geoenergi. Vi har flest användare per capita, de främsta forskarna och de duktigaste värmepumpstillverkarna, dessutom är teknikformen välintegrerad och mogen. Trots det är inte allting färdigutvecklat.

Det behövs kraftiga satsningar på forskning på alternativa tekniker och deras tillämpningar, inte minst för att fortsätta minskningen av energianvändningen från dagens uppvärmda ytor. Att vi forskningsmässigt och industriellt har kommit långt inom värme/kyla för fastigheter betyder att det med rätt insatser kommer att gå fortare att hitta samhällsekonomiskt lämpliga tekniker för halkbekämpning med geoenergi.

En rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap visar att bara under 2014 kostade väg- och fallolyckor samhället närmare 50 miljarder kronor, stora delar av den summan är halkrelaterad. Stora summor kan sparas årligen med hjälp av uppvärmning av infrastruktur. Men då gäller det att den uppvärmningen sker på ett energieffektivt sätt. Trafikverket hanterar därför skattemedlen samhällsekonomiskt klokt när man låter Nollvisionen för antalet trafikolyckor gå hand i hand med klimatsmarta lösningar, så som geoenergi.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.