Debatt
Barn
19 mars 2019 kl 05:00

Ge utsatta barn ett bättre omhändertagande

Kommunerna saknar samsyn i sitt arbete med barn i utsatta situationer. Det visar kommunernas svar i årets Barnbarometer. Skillnaderna mellan svaren kan inte förklaras med olika tillgång till resurser, det politiska styret eller andra strukturella faktorer. Då blir det viktigt att kommunerna kan samverka och lära av varandra, skriver företrädare för Rädda Barnen och Humana. 

Det här är en opinionstext

Sverige ska vara ett bra land att vara barn i. Men ibland behöver samhället träda in. Då står kommunerna i frontlinjen. Rädda Barnen och Humana genomför årligen Barnbarometern, en enkät till landets kommuner, för att ta reda på hur de ser på sitt uppdrag för de mest utsatta barnen.

2018 års enkät presenteras i dag (19/3) och det är ett blandat resultat. Å ena sidan går det åt rätt håll på de flesta områden – å andra sidan går det för långsamt. 45 procent av kommunerna har till exempel en låg personalomsättning (mellan 0 och 10 procent) vilket är en klar förbättring från fjolårets siffra, som var 30 procent. Andelen kommuner med mycket stor personalomsättning (30 procent eller högre) har minskat från drygt 17 procent till 11 procent.

Det vi väljer att lyfta fram i årets rapport är de stora skillnaderna mellan kommunernas svar på enkäten. Skillnader som inte kan förklaras med resurser, politiskt styre, storstad eller glesbygd eller andra strukturella faktorer. Då blir det viktigt att kommunerna kan samverka och lära av varandra. Vi vill ge några exempel:

För det första, kan kommunerna samarbeta kring hur FN:s Barnkonvention ska tillämpas i praktiken, nu när den ska bli svensk lag. 46 procent av kommunerna som deltog i enkäten har vidtagit förberedande åtgärder, vilket är en ökning jämfört med förra året – men det finns mer att göra. Barnombudsmannen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra ett kunskapslyft. Sådant ökar kunskapsutbytet kommunerna emellan.

En andra tanke är att samverka för att genomföra hälsoundersökningar vid omhändertaganden av barn. Långt ifrån alla kommuner gör sådana regelmässigt vid alla slags omhändertaganden. I enkäten har många kommuner hänvisat till överenskommelser med regionen som ger en tydlig rutin för vilken vårdinrättning tjänstemannen på kommunen ska vända sig till när det har beslutats att ett barn ska placeras. Ett antal kommuner pekar just på bristande samverkan med regionen och att någon inarbetad rutin inte finns. Här kan vi alltså tydligt se att goda rutiner för samverkan gör skillnad för barnen.

En tredje fråga rör systematiska utvärderingar av barnens egna upplevelser av kommunens insatser. Fler och fler kommuner – 37 procent i årets undersökning – gör sådana utvärderingar. Många kommuner arbetar med utbildningsmaterialet Barns Behov i Centrum (BBIC). Med projektet ”Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården” har kommunförbundet Västernorrland tillsammans med kommunerna Sundsvall, Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik och Bräcke utvecklat en modell för detta. Denna ”Västernorrlandsmodell” bygger på intervjuer med barn och unga som haft kontakt med socialtjänsten. Dessa goda exempel borde noga studeras av andra – för det är fortfarande så att nästan två av tre kommuner (63 procent) inte systematiskt lyssnar på barnen. Det duger inte.

Vår sista fråga i undersökningen handlar om kommunernas självskattning av sina insatser. I de öppna kommentarerna kan man läsa ut att särskilt de små kommunerna har stora utmaningar: Samverkan med andra instanser såsom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och skolorna ses som ett problem. Det skulle behövas system och rutiner för samverkan mellan olika instanser, men det är resurskrävande vilket blir en utmaning framför allt för de mindre kommunerna.

Vi hoppas att vår rapport kan hjälpa kommunerna och regionerna att tänka kreativt för att skapa rutiner för samverkan och att de ska lära av varandra. Barnen förtjänar det.

Fakta
Barnbarometern

171 kommuner, motsvarande 59 procent, har svarat på enkäten. 147 kommuner, motsvarande 51 procent, har svarat på samtliga frågor. Bland de svarande kommunerna återfinns såväl stora som små, samtidigt som variationen av politiskt styre och den geografiska spridningen är god. Resultatet ger därför en relevant bild av hur landets kommuner arbetar med barn i utsatta situationer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.