Debatt
EU
9 maj 2018 kl 10:00

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Ge unga förutsättningar att påverka EU

Sverige har misslyckats med att ge unga kunskap och verktyg som EU-medborgare. Det är dags att regeringen införlivar sitt löfte om ökad EU-kunskap och delaktighet för det unga civilsamhället, skriver Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer, och Rosaline Marbinah, ordförande LSU.

Det här är en opinionstext

Idag på Europadagen den 9 maj firas samarbetet i den Europeiska Unionen. Samtidigt ser vi att kunskapen om EU är oroväckande låg och att tilliten till politiker minskar bland unga. För att garantera ungas möjlighet till demokratiskt deltagande uppmanar vi regeringen att se till att planerade EU-satsningar inom utbildningsområdet genomförs och att det ekonomiska stödet till det unga civilsamhället ökar.

År 2016 presenterades utredningen ”EU på hemmaplan” som tillsatts av Alliansregeringen två år tidigare. Kunskapsnivån om EU var enligt utredaren Maria Strömvik ”pinsamt låg”. En majoritet av de folkvalda i landets kommuner hade angett att de kunde för lite om EU för att prata med sina väljare om hur EU-lagstiftning påverkar kommunen. Kommunernas tjänstemän, lärare och journalister ansåg sig även sakna tillräcklig kunskap om EU. För att unionen ska fungera som en demokratisk plattform måste dess medborgare ha kunskap om hur de kan deltaga, påverka och utkräva ansvar. När inte politiker, lärare eller journalister känner sig bekväma att prata om EU hindrar de den unga generationen från att kunna engagera sig och värna demokratin.

Enligt en undersökning från förra året som Studieförbunden tagit fram anser 48 procent av unga mellan 18 och 24 år att det vore mycket eller ganska bra om experter, inte regeringen, fattade beslut om vad som är bäst för landet. Som representanter för en stor del av Sveriges unga oroar vi oss. Hur ska vi kunna bli demokratiska medborgare om varken media, politiker eller skolan pratar med oss om hur en viktig del av det demokratiska systemet fungerar? 

Sedan slutet av 2016 har EU- och handelsminister Ann Linde (S), genom ett så kallat ”EU-handslag”, bjudit in aktörer att bidra i arbetet att stärka kunskapen om EU-relaterade frågor i Sverige. Både LSU och Sveriges Elevkårer har ingått ett sådant handslag. Inom ramen för EU-handslaget har regeringen bland annat åtagit sig att genomföra utbildningssatsningar i skolan. LSU och Sveriges Elevkårer ser positivt på satsningen och uppmanar regeringen att se till att handslaget inte bara blir tomma ord. Att grundskolan och gymnasieutbildningen stärks med kunskap om de olika politiska beslutsnivåerna och EU:s roll är en förutsättning för att demokratin ska fungera.

Utöver satsningar på utbildning måste det ekonomiska stödet till civilsamhället öka, i Sverige och Europa. En stark ungdomsrörelse bidrar till ett starkt civilsamhälle, som är nödvändigt för en verklig demokrati på alla samhällsnivåer. Genom barn och -ungdomsorganisationer skapas former för delaktighet, påverkan och ansvarsutkrävande. Barn och ungas demokratiska organisering är ett sätt att möta det demokratiska underskott som finns i Sverige som Europa. Ideella organisationer har även på många håll tagit ett ansvar i att informera om EU när samhället i övrigt brustit. Detta arbete måste erkännas.

Idag på Europadagen kan vi inte fira det europeiska samarbetet utan att tala om de stora demokratiska utmaningarna vi har framför oss.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.