Socialtjänsten utgör det yttersta skyddsnätet för barn som riskerar att fara illa eller som far illa. Det är en grannlaga uppgift att utreda barns behov och att ge insatser för stöd och skydd. SVT Nyheters och Uppdrag Gransknings reportage om barn som farit illa på grund av socialtjänstens agerande bör fungera som en alarmklocka för landets kommunpolitiker.
Varje fall av felaktigt agerande från den verksamhet som ska skydda barn innebär en fara för det enskilda barnet och ett misslyckande för samhället. Men det måste också sättas i relation till de hundratusentals fall där barn riskerar att fara illa som socialtjänsten hanterar. I de flesta fall bidrar socialtjänsten troligen till ett bättre liv för dessa barn.
Socialtjänsten har under lång tid varit eftersatt när det gäller resurser och status. Många kommuner arbetar nu systematiskt för att komma till rätta med höga sjukskrivningstal och en hög personalomsättning.
Men problemen handlar om mer än så; nämligen om socialtjänstens uppdrag i stort. Som det ser ut i dag ska socialtjänsten försöka lösa allt ifrån konsekvenserna av bostadsbrist till brottsförebyggande arbete. Uppdraget behöver i stället tydliggöras och renodlas så att tillräckliga resurser finns för kärnuppdragen, som till exempel stöd och skydd för barn.
Precis som både Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen fört fram behöver arbetsbelastningen vara rimlig, oerfaren personal måste få en bra introduktion och all personal behöver ha bra stöd, arbetsledning och kompetensutveckling.
Ytterst är resursfrågan ett ansvar för kommunpolitikerna som är verksamhetsansvariga och ansvariga för arbetsmiljön för socialtjänstens personal.
Men det vilar också ett tungt ansvar på regering och riksdag att tydliggöra socialtjänstens ansvar i relation till andra verksamheter. När hälso- och sjukvården och skolan inte räcker till eller bostadspolitiken inte fungerar hamnar problemen ofta i knät på socialtjänsten som har det yttersta ansvaret.
Den pågående tillfälliga bemanningssatsningen för den sociala barn- och ungdomsvården har gett goda resultat, enligt Socialstyrelsens uppföljning. 2017 finansierade den 1 168 socialsekreterare, chefer och administratörer och kommunerna uppger att det inneburit minskad arbetsbelastning för såväl socialsekreterare som chefer med färre ärenden per handläggare och mindre administration.
Tid har frigjorts för arbete med myndighetsutövning till barn och unga, stöd och arbetsledning till personal, kvalitetsutveckling av verksamheten och förebyggande arbete. Kommunerna anser att myndighetsutövningen har stärkts och blivit mer rättssäker och att arbetsmiljön förbättrats. För att fortsätta den positiva trenden anser Vision att satsningen bör permanentas.
En del av den kritik som förts fram mot socialtjänsten handlar om bristande kompetens när det gäller utredningar av barn. Det är dock viktigt att komma ihåg att socionomutbildningen är en bred grundutbildning för många olika yrken. Socialsekreterare behöver yrkesintroduktion och kompetensutveckling för att bli specialiserade inom det de ska arbeta med, till exempel barnutredningar. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa det.
Sverige har ett starkt barnskydd och socialtjänstlagen har ett tydligt barnperspektiv. Om ett år börjar FN:s barnkonvention att gälla som lag. Kommunerna måste nu säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens att arbeta med barns bästa framför ögonen utifrån socialtjänstlagen och barnkonventionen.
Det arbetet måste ha högsta prioritet. Varje barn som inte får det skydd det har rätt till är ett svek från samhällets sida. Det kräver att vi inte bara är många som tillskyndar och kritiserar när det brister – utan många som faktiskt bidrar till att bygga en stark socialtjänst.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
