Debatt
Kommunal ekonomi
16 mars 2017 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

”Ge skatten från kraftverken tillbaka till kommunerna”

Det kommunala utjämningssystemet fungerar inte, och vi som bor i skogslänen betalar nära sju miljarder kronor mer i skatt än motsvarande antal människor i övriga delar av landet. Att låta fastighetsbeskattningen på vattenkraftanläggningar gå till kommunerna istället för till staten skulle ge rättvisare villkor.

Det här är en opinionstext

Ingvar Persson
ordförande i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner och regioner, FSV

Föreningen Sveriges Vattenkraftkommuner och -regioner bildades 1999 i Östersund. Målsättningen var och är att fastighetsbeskattningen på vattenkraftanläggningar skall ske där värdena uppstår. I dag är skatten statlig. Taxeringsvärdet på dessa enheter ligger i dag på cirka 200 miljarder. Beskattningen är på 2,8 procent, vilket gör att cirka 5,5 miljarder går direkt in i statskassan. Kommunerna och regionerna kan söka så kallade bygdemedel om cirka 125 miljoner per år, vilket är en spottstyver i detta samanhang. 90 procent av vattenkraften kommer från de sju skogslänen, alltså Norrland plus Värmland och Dalarna.

Vattenkraftutbyggnaden som skett under 1900-talet har lagt stora markområden under vatten. Gårdar och hela byar har fått flyttas, jakten och fisket har försämrats, laxen som en gång var en stor tillgång i våra älvar finns inte längre, ålen har försvunnit från våra insjöar. Samerna har fått stora problem med renflyttningen och stora ledningsgator skär igenom vår natur, och så vidare. 

Under utbyggnadstiden behövdes mycket arbetskraft, och hela samhällen byggdes upp efter älvarna. Infrastruktur, omsorg, skolor och vård byggdes upp av samhället. I dag finns i stort sett inga arbetstillfällen kring vattenkraften kvar i våra bygder, men problemen efter en gången tid finns kvar. Medan Sveriges befolkning ökat med cirka 1,3 miljoner invånare sedan 1985, har skogslänen minskat med 75 000 invånare. 

Lanthandlarna försvinner, skolor läggs ner, bensinstationer klappar igen. Kommunikationerna försämras, bilen är oumbärlig trots ökade energipriser. Sjukvårdens akutmottagningar och BB glesas ur. Uttrycket ”Hela Sverige skall leva” skallar illa, är det bara en klyscha?

I Sverige har vi ett så kallat kommunalt utjämningssystem som skulle göra att vi skulle kunna ha i stort sett samma kommunalskatt i hela landet. Detta system fungerar inte som det var tänkt, och skatteskillnaderna är stora. Den lägsta kommunalskatten i dag ligger på 17,12 kr, medan den högsta på 23,85 kr. En skillnad på 6,73 kr. 

Skogslänen har en något lägre landstingsskatt än övriga landet, men lägger man ihop kommunal- och landstingsskatten för alla de sju nordligaste länen, så beskattas vi med 1,90 kr mer än övriga landet, och dessutom ökar klyftan varje år, senaste året med åtta öre. Det betyder att de 1,7 miljoner invånare i dessa län betalar nästan sju miljarder mer i skatt än motsvarande antal människor i övriga landet. Är det någon som tycker att detta känns rättvist? Lägg därtill att vi tjänar betydligt mindre i norra Sverige, har alltså lägre skattekraft. Vi bränns därmed i båda ändar.

Sverige skiljer sig från de flesta länder inom EU i den här frågan. I bland annat Danmark, Finland, Island, Frankrike, England, Tyskland och Österike är beskattningen kommunal. Endast Grekland och Sverige har statlig beskattning på vattenkraftanläggningar.

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner och regioner, FSV, jobbar för att vi skall få rättvisare levnadsvillkor i norra Sverige. Vi vill att staten utreder vad det skulle innebära om vi fick ett nytt skattesystem där vattenkraften beskattas där värdena uppstår.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 16 mars 2017 kl 05:45
Uppdaterad: 17 mars 2017 kl 13:40

Skribent

Ingvar Persson
ordförande i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner och regioner, FSV