Debatt
Narkotika
5 januari 2017 kl 12:10

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Ge postpersonal rätt att larma om droger

Allt mer narkotika säljs i dag via nätet och skickas med post. Som sekretessen i postlagen är utformad i dag har inte postpersonal laglig rätt att kontakta tull och polis när de misstänker att brev innehåller droger. Postlagen behöver därför skrivas om, anser politiker och företrädare för polis och rättsväsende i Norrlandslänen.

Det här är en opinionstext

Ett brev går sönder på ett utlämningsställe och det pulver som faller ut är till synes narkotika. Postpersonal kontaktar polisen för att informera om sin oro. Enligt postlagen begår då personalen lagbrott.

Polisen beräknar att cirka 2,5 miljoner försändelser under 2015 innehöll droger. I nuvarande lagstiftning får polisen och tullen endast ta kontakt med postpersonal i samband med att de begär in uppgifter vid misstanke om brott som betraktas som grovt. Postpersonalen själva har ingen laglig möjlighet att agera. De som bedriver postverksamhet måste på eget initiativ få kontakta brottsutredande myndigheter när det finns en befogad oro att försändelser innehåller narkotika. 

Sedan april 2015 så har närmare 200 personer avlidit av fentanylförgiftning. Större delen av preparaten har levererats i postflödet och en del av mottagarna av dessa försändelser har gått direkt in på postombudets offentliga toalett och överdoserat. Nuvarande lagstiftning tvingar personalen att lämna ut nästa försändelse från samma avsändare till samma mottagare utan att kunna kontakta polisen trots att de oroar sig för att brevet kan innehålla dödliga droger. Postpersonalen är ofrivilligt en del av narkotikadistributionen.

Vi måste anpassa de effektiva metoder som finns inom narkotikabekämpningen. Att skapa forum för postpersonal att ta kontakt med brottsutredande myndigheter skulle kunna ge stora samhällsvinster:

– Ökad samverkan mellan polis, tull och postpersonal skulle minska personalens oro för de hotsituationer de utsätts för idag.

– Brottsbekämpande myndigheter skulle bli uppmärksammade om pågående brott.

– Minskad tillgänglighet till droger via internet

– Ökad risk för upptäckt kan leda till att de som vill experimentera med droger avskräcks.

– Effektivisering i upptäckt och klassificering av nya missbrukssubstanser.

När Postlagen skrevs 1993 förekom inte försäljning av narkotika på internet och antalet försändelser med narkotika som skickades per post var litet. Enligt polismyndigheten uppger i dag över 20 procent av de svenska narkotikaköparna att de har köpt narkotika på Darknet, den dolda delen av internet. Sen tillkommer försäljning på öppna internet där det även säljs mängder av dopningsmedel, illegala läkemedel, hälsofarliga varor och nya psykoaktiva substanser. Det finns även ett felaktigt antagande att handeln med nätdroger främst sker gränsöverskridande. Polisens bedömning är att 90 procent av handeln med droger som skickas i postflödet sker inrikes.

En sifoundersökning som utförts på uppdrag av projektet Tillsammans mot nätdroger visar att en majoritet av de tillfrågade anser att alla försändelser borde få kontrolleras av polis vid misstanke om narkotikabrott.

De befogenheter tullen och polisen har i dag utifrån postlagens bestämmelser är inte tillräckliga för en effektiv samverkan i bekämpningen av narkotika. En översyn av postlagen skulle ge en tydlig signal att Sverige bedriver en narkotikapolitik som bygger på att begränsa både tillgång och efterfrågan i syfte att främja hälsa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 5 januari 2017 kl 12:10
Uppdaterad: 5 januari 2017 kl 12:11

Skribenter

Lars Lustig
länsråd Länsstyrelsen Västerbotten
Micael Säll Lindahl
biträdande regionpolischef Polismyndigheten Region Nord
Katarina Eriksson
områdeschef chefsåklagare Åklagarområde Nord