Ge oss ett större ansvar för etableringen av nyanlända!

Hur väl etableringen av de många nyanlända lyckas är de kommande årens ödesfråga. Men det råder stor enighet kring att språket är nyckeln in i samhälle och arbetsliv.

Sen 2015 har de tio studieförbunden anordnat grundläggande språkträning och språkundervisning för närmare 120 000 asylsökande i 272 kommuner i alla Sveriges län, inom ramen för satsningarna Svenska från dag ett och Vardagssvenska. Otaliga berättelser från deltagare och studiecirkelledare vittnar om hur asylsökande genom den ökade förståelsen för det svenska språket som de fått genom folkbildningen mycket snabbare kunnat närma sig arbetslivet efter besked om uppehållstillstånd.

Mot den bakgrunden ger den senaste tidens nyheter en oroväckande lägesbild.

För några veckor sedan publicerade Skolinspektionen en granskning som visar på stora kvalitetsbrister inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Skolinspektionen fastslår att en majoritet av de granskade kommunerna brister när det kommer till att individanpassa undervisningen och att innehållet ofta inte är tillräckligt utmanande och på för låg nivå. Vidare konstaterar Skolinspektionen att konsekvenserna av standardiserade upplägg kan bli att elever får svårare att komma ut i samhälls- och arbetsliv.

Tidigare har SVT Nyheter rapporterat om att det ökade antalet asylsökande 2015 skapat stora påfrestningar för många kommuners sfi-utbildningar. Var femte kommun uppger att effekterna varit betydande. På grund av brist på lokaler och lärare har köerna ökat kraftigt och på flera håll klarar man inte lagens krav på max tre månaders väntetid. Den senaste tidens rapporter är egentligen ingen överraskning. För ett år sen larmade Skolverket om att närmare hälften av kommunerna hade kö till sfi. Redan då såg de tio studieförbunden allvaret i situationen och föreslog att studieförbunden skulle göras till det offentligas partner i etableringen.

Studieförbunden har visat på stor förmåga att effektivt lära asylsökande svenska. Men i dagens system går ansvaret för språkträningen över från studieförbunden till kommunerna i samma stund som den asylsökande får uppehållstillstånd. Det innebär att många nyanlända fastnar i en långvarig väntan mellan det att studieförbundens språkstudier för asylsökande slutar och att sfi tar vid. Detta innebär en förlust både för den enskilda individen som vill komma vidare i sin utbildning och för samhället eftersom etableringstiden förlängs.

De tio studieförbunden möter dagligen asylsökande och nyanlända med ett starkt driv och ett stort sug efter att lära sig svenska och fullt ut kunna delta i samhället. Ambitionerna är höga och många vill lära sig mer och snabbare än vad som är möjligt idag. Den ambitionen delar vi och vi gör allt vi kan för att möta den. Det är resurserna som sätter gränser för hur mycket vi kan göra.

Att närmare 120 000 asylsökande har fått börja lära sig svenska genom folkbildningen inom studieförbunden sen 2015 har varit genomförbart tack vare ett nära samspel mellan det offentliga och studieförbunden.

Nu är det dags för nästa steg. Studiecirklar och andra folkbildningsinsatser kan fungera som viktiga komplement inför och vid sidan av offentliga etableringsinsatser, som sfi, om studieförbunden ges förutsättningar att arbeta tillsammans med kommunerna. Det är angeläget att inkludera även nyanlända i målgruppen för studieförbundens språkinsatser för att påskynda etableringen.

Att komma till bukt med problemen inom sfi är inte omöjligt. Folkbildningen finns redan på plats, redo att lösa krisen. De tio studieförbunden kan driva folkbildning med så många som 100 000 asylsökande eller nyanlända varje år. Verksamheten kan drivas i samtliga landets 290 kommuner och starta i morgon. Att ställa studieförbunden vid sidan i etableringen är ett slöseri som Sverige inte har råd med.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.