Resultaten för nyanlända elever som kommit till Sverige och börjar skolan efter 13 års ålder är mycket bekymmersamma. Omkring nio av tio inrikes födda elever når behörighet till gymnasiet. Motsvarande siffra för utrikes födda elever som kommer till Sverige efter 13 års ålder är cirka två av tio. Detta är inte ett nytt fenomen som uppstått efter migrationskrisen 2015, utan statistiken har sett ungefär likadan ut under lång tid. Det är hög tid att ifrågasätta om undervisningen av nyanlända elever som börjar skolan sent i Sverige är utformad på bästa sätt.
I en rapport som jag tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv lyfts ett framgångsrikt exempel på hur undervisning kan bedrivas för nyanlända elever med annat modersmål: Internationals Network for Public Schools i USA. Det är ett nätverk som designar, utvecklar och stöder offentliga skolor som enbart riktar sig till elever på high school som varit maximalt fyra år i landet vid skolstart.
I Sverige har en rad initiativ tagits för att stärka utbildningen för nyanlända. Många huvudmän har gjort stora ansträngningar för att förbättra undervisningen för denna grupp. Men systemet som möter eleverna är i huvudsak detsamma som för fem eller tio år sedan. Många elever hamnar först i förberedelseklass för att lära sig grundläggande kunskaper i svenska. Därefter slussas eleverna över till ordinarie undervisning, där de får möjlighet till stöd av studiehandledare, ofta ca. två timmar i veckan.
Fördelen med förberedelseklass är att den ofta upplevs som en trygg miljö, en mjukstart. Nackdelen är att undervisningen inte är tillräckligt individanpassad. Att snabbt placera nyanlända elever med begränsade språk- och ämneskunskaper i ordinarie klasser för att delta i den vanliga undervisningen är inte heller enkelt. Om eleven saknar tillräckligt stöd kan resultatet bli att eleven är fysiskt inkluderad men socialt och pedagogiskt exkluderad.
Utbildningen som erbjuds av Internationals Network for Public Schools är i stället inriktad just på nyanlända elever utifrån varje elevs specifika behov. Nätverket grundades i New York 1985 och har under drygt 30 år fortsatt utveckla sin modell. Skolornas resultat är imponerande: 77 procent av eleverna vid Internationals skolor får sitt diplom från high school, jämfört med 33 procent av de nyanlända elever som går i vanliga skolor.
Arbetet bygger på utforskande lärande och språkundervisningen är en integrerad del av samtliga lektioner, vilket innebär att eleverna ständigt får möjligheter att använda sig av och förbättra sina kunskaper i engelska. Hela miljön runt eleverna är utformad för att de så fort som möjligt ska kunna tillägna sig ett fungerande språk. Separat undervisning för nyanlända kan framstå som en segregerande åtgärd. Det är inte oproblematiskt - men måste ställas mot det livslånga utanförskap som ett skolmisslyckande i unga år kan leda till.
I rapporten föreslås en rad åtgärder för att stärka undervisningen av nyanlända elever i högstadiet:
- Gör det möjligt för skolor att inrikta sig enbart mot nyanlända elever på högstadiet.
- Tillåt skolor att genomföra pilotverksamhet med en eller flera klasser där erfarenheter och lärdomar från Internationals modell för undervisning och att driva skola utgör grunden.
- Låt de pilotprojekt som initieras följas av praktiknära forskning från start.
- Tillsätt en utredning som studerar internationella framgångsrika exempel på hur undervisning av elever med annat modersmål kan bedrivas.
Att två av tio utrikes födda elever som börjat skolan efter 13 års ålder når behörighet till gymnasiet borde få många varningsklockor att ringa. Det finns inte en lösning på hur nyanlända elevers skolresultat kan förbättras, men att lära och inspireras av framgångsrika exempel som Internationals Network for Public Schools är en bra start.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
