Två stora och viktiga statliga utredningar har nyligen tagits fram. Både demokrati- och civilsamhällsutredningen har tittat på det arbete som utförs dagligen av civilsamhällets aktörer, ett arbete som bidrar till demokrati, delaktighet och inflytande för människor runt om i Sverige. Och till glädje.
Det civila samhällets insatser är avgörande för att skapa sammanhållning och tillit mellan människor. Till skillnad från den höga, kompromisslösa och oförsonliga ton som debatten förs i media i dag, ser vi i andra sammanhang både en stor vilja att förstå varandra och att lösa saker tillsammans.
Att utredningen ”Palett för ett stärkt civilsamhälle” synliggör civilsamhället och beskriver hinder och utmaningar för föreningslivet är bra. Men det räcker inte, mer måste till.
Vi vill lyfta de ideella kulturföreningarnas roll i arbetet att vara en part för att lösa de utmaningar Sverige står inför i dag. I många kommuner är vi en resurs. Men vi vill och kan göra mycket mer.
I föreningslivet skapas möjligheter för människor att växa; människor ses för att dansa, sjunga, måla, organisera sig och mycket annat.
Här ges möjlighet för en bredare publik att möta professionell kultur. Ideella krafter har också stor betydelse för att göra kulturarvet levande och tillgängligt för den breda allmänheten. Kulturen är gränslös och genom kulturen förstår vi varandra.
LÄS MER: Så stärker vi civilsamhällets roll i demokratin
Kommunernas roll måste vara att skapa så bra förutsättningar som möjligt för kulturföreningar att bedriva verksamhet. Vi kulturaktörer inom ideell sektor vill rikta ett upprop till Sveriges kommuner med förslag till åtgärder:
• Stärk samråd och samverkan med kulturföreningarna
Kommunerna måste se föreningslivet som en jämlik part. Det är viktigt att samråd sker med föreningslivet innan kommunerna beslutat om uppdrag och resursfördelning.
Se den kompetens och de möjligheter som ett starkt föreningsliv innebär. Värna vår roll som röstbärare och opinionsbildare. Gemensamma lösningar skapar större förankring och bättre utsikter att lyckas med det vi vill åstadkomma.
• Utnyttja möjligheterna till långsiktig finansiering
Skapa långsiktighet för kulturföreningarna. Bidragssystemen skiftar mellan olika kommuner och skapar därmed skilda villkor för att bedriva verksamhet med bra kvalitet.
Detta är både kortsiktigt och orättvist. Vi ser ett stort behov av system som skapar förutsättningar för långsiktig och strukturell uppbyggnad.
• Satsa på föreningsdrivna mötesplatser
Brist på lokaler är det hinder som oftast nämns efter ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva verksamhet. Betydelsen av lokaler för föreningslivet behöver finnas med vid samhällsplanering.
Avsaknaden av mötesplatser på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden leder till att det är svårt för kulturföreningar att verka där det finns stora behov.
Investera i kulturlivets föreningar. Bara Hembygdsrörelsens statistik visar att medlemmar varje år bidrar med ett värde motsvarande 1 miljard kronor i ideellt arbete, medlemsavgifter och andra intäkter medan stat, kommuner och landsting/region bidrar med omkring 30 miljoner kronor sammanlagt.
Att inte skapa bra förutsättningar för föreningslivet är enbart kortsiktigt och ett enormt slöseri med resurser.
Vi är en part att räkna med: vi har stor kompetens, erfarenhet, vilja och lokalförankring. Tillsammans med kommunerna kan vi skapa ett rikt kulturliv för alla i hela Sverige.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
