Försäkringkassan

Ge läkarna tydligare uppdrag vid sjukskrivning

Specialister i allmänmedicin på våra vårdcentraler runt om i landet larmar om att de får ägna alldeles för mycket tid åt att komplettera sjukintyg till Försäkringskassan. Tid som läkarna bör ägna åt sina patienter för att de ska kunna återfå arbetsförmåga, där så är möjligt.

Att bli långtidssjukskriven innebär ofta stora sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde. Även läkarna påverkas dagligen av detta i sitt arbete. Det är därför viktigt att snabbare än idag hitta sätt att återgå i någon form av arbete som passar patienten och ger livskvalitet. 

En ny rapport från Karolinska institutet om läkares arbete med sjukskrivningsärenden belyser hur svårt och problematiskt läkarna anser att det är att hantera sjukskrivningsärenden. All erfarenhet och kunskap visar att det är särskilt problematiskt att bedöma arbetsförmåga och att göra långsiktiga prognoser för patienten. Av rapporten framgår att en tredjedel av läkarna upplever att deras försäkringsmedicinska kompetens inte räcker till, åtminstone någon gång i månaden. Vanligast är detta inom reumatologi, psykiatri och på vårdcentraler. Läkare behöver både tid och möjlighet till kontinuerlig fortbildning.

Sveriges läkarförbund föreslår tre konkreta åtgärder för att på sikt minska de långa sjukskrivningarna:

1. Hälso- och sjukvården och läkare bör få ett tydligare uppdrag att initiera sjukskrivningsprocessen och vid behov tidigt i en sjukskrivning ta kontakt med arbetsgivare, företagshälsovård, Försäkringskassan och andra relevanta aktörer. Flera studier visar att det som är avgörande för att en person ska återgå i arbete är just att arbetsgivaren tidigt får kännedom om ett sjukfall och blir involverad i processen med att få individen tillbaka i arbete. Ett tydligare formellt ansvar måste exempelvis läggas på arbetsgivaren som tidigt ska involveras i en sjukskrivning. För att möjliggöra det behövs även adekvata resurser inom hälso- och sjukvården som stödjer läkarens arbete med sjukskrivningsärenden. Vi ser därför positivt på att det införs rehabiliteringskoordinatorer i vården som kan fungera som en länk mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare. Om inte resurserna finns inom hälso- och sjukvården eller kunskapen och ansvaret saknas hos övriga aktörer är det verkningslöst att lägga ett större ansvar på vården för att initiera processen. 

2. Ansvaret för bedömning av arbetsförmåga vid längre sjukskrivningar bör bli föremål för en ny statlig utredning i samarbete med läkarprofessionen och andra berörda professioner. Ett förslag är att det inrättas multiprofessionella team, utanför ordinarie hälso- och sjukvård, med kompetens i försäkrings- och arbetsmedicin som tar över bedömning av arbetsförmåga och sjukskrivning efter en remiss från patientens fasta läkarkontakt. I utredningen bör man ta tillvara erfarenheter från andra länder. Inom OECD har en del länder löst den dubbla och komplicerade läkarrollen genom att speciellt utsedda läkare har tagit över ansvaret för en individs sjukskrivning efter någon månad. Det kan vara en framkomlig väg även för Sverige.

3. Tillgången till företagsläkare måste säkras. Läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin, arbets- och miljömedicin och företagshälsovård har specialistkunskaper på sjukskrivningsområdet. Det utgör en stor del av deras utbildning och de kan vara en garant för en väl fungerande sjukskrivningsprocess. Kompetensområdet omfattar exempelvis hälsofrämjande arbete, prevention, behandling och uppföljning av arbetsrelaterade sjukdomar och skador. De har också goda kunskaper i bedömning av arbetsförmåga, arbetslivsinriktad rehabilitering samt kunskap om organisationers påverkan på individen. För att säkerställa att kompetensen även i framtiden finns inom hälso- och sjukvården måste det till särskilda satsningar på företagsläkare och företagshälsovården. Det råder stor brist på företagsläkare och återväxten är låg. En väl fungerande företagshälsovård är nödvändig för att arbetsgivare ska kunna ta sitt ansvar. Ingen patient ska falla mellan stolarna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.