Vårbudgeten Hela debatten

Ge kommuner redskap för minskat försörjningsstöd

Regeringens prognos visar att antalet helårsförsörjda av ekonomiskt bistånd ökar med 14 procent till 2020. Samtidigt saknas insatser i budgeten för att pressa tillbaka utanförskap. Det är bakvänt. Vad kommunerna behöver är redskap för att minska biståndsberoendet.

De flyktingar som kommit under den senaste tiden är på väg in i Arbetsförmedlingens tvååriga etableringsfas, men efter åtta år är bara hälften i sysselsättning. Långa etableringstider riskerar att belasta kommunala bidragssystem. 

Socialdemokraternas inställning till bidragen som lösning är ett betydande problem. Solna har för första gången färre än 200 biståndshushåll, Helsingborgs kostnader minskade med 6,6 procent och i Växjö minskade antalet hushåll med fem procent under 2015. När nu arbetslinjen kommit till Sundbyberg är 100 hushåll färre i behov av bistånd.

Tre av fyra arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden, det finns tre med låg kompetens per arbetstillfälle med motsvarande låga kompetenskrav och Sverige har hälften av jämförbara länders andel enkla jobb. Reformbehovet är uppenbart. 

Kunskapssamhället riskerar att försvåra utanförskapet för de som kommer till Sverige utan utbildning eller för de ungdomar som hoppar av skolan. Bland barn till föräldrar med högre utbildning är det bara fem procent som inte klarar skolan, bland barn till föräldrar utan gymnasieexamen är det istället hela 44 procent. Förebyggande insatser behövs.

Vi föreslår att regeringen ger kommunerna följande redskap:

  1. Skärpt aktivitetskrav. I dag är det upp till varje kommun att kräva motprestationer från de som erhåller försörjningsstöd. Kommuner bör vara skyldiga att kräva en motprestation som kan föra personen närmre arbete. Socialtjänstlagen bör skärpas så att den som är arbetsför och kan arbeta också är skyldig att vara aktivt arbetssökande och stå till arbetsmarknadens förfogande. Forskning visar att aktivitetskrav bidrar till positiv förväntan och kortare tid i utanförskap.
  2. Breddat aktivitetskrav. Aktivitetskraven omfattar i dag enbart de som söker försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl. Aktivitetskraven bör breddas och omfatta fler. Missbrukare bör förväntas delta i motiverande insatser eller missbruksvård, för att ha rätt till bistånd. Föräldrar med kompletterande bistånd till föräldrapenning bör förväntas delta i vissa insatser, exempelvis språkutbildning. Det senare exemplet är särskilt viktigt för att nyanlända kvinnors etablering inte ska skjutas upp av föräldraledighet.
  3. Hembesök. Enligt Socialstyrelsen är 18 procent av alla utbetalningar av försörjningsstöd felaktiga. Det bör bli möjligt och tillåtet för kommuner att, vid misstanke om felaktigt erhållande av försörjningsstöd, göra hembesök. Att inte acceptera hembesök bör vara avslagsgrundande för bidragsansökan. Kommunerna bör ha tillsynsverksamhet för försörjningsstödet för att få ett tydligt verktyg att använda så människor med störst behov också är de människor som får den hjälp de har rätt till.
  4. Restriktivitetsnorm. Socialstyrelsens riksnorm för ekonomiskt bistånd ska inte understigas, men får överstigas. Det gör att kommuner exempelvis kan undanta vissa inkomster eller ha en mer generös hållning kring vissa utgifter. För att stärka drivkrafterna för arbete bör restriktivitet bli norm i biståndsbedömningen.
  5. Förebyggande insatser. Regeringen höjer bidrag med 77 miljarder i vårbudgeten. Istället för stora utgiftsökningar i kostnaderna för utanförskap, behövs ökad restriktivitet i ersättningarna och mer resurser till förebyggande insatser. Kommuner som minskar sina biståndskostnader bör gynnas i kommunala utjämningssystemet för att kunna investera sina bidragsminskningar i förebyggande, evidensbaserade insatser.

Krav på motprestation för bidrag, restriktivitet i biståndsprövningen och förebyggande, evidensbaserade insatser mot utanförskap bör vara riktmärken för översynen av Socialtjänstlagen. Den omfattande ökning som regeringen räknar med kräver skyndsamma reformer. Ökade kostnader för bidrag riskerar annars att pressa undan annan viktig verksamhet i kommunerna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.