Debatt
Vinster i välfärden
18 maj 2017 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Ge idéburen sektor chans att växa”

Efter Välfärdsutredningens slutbetänkande hoppas vi i den idéburna sektorn på klara besked om att en proposition nu ska läggas fram som på allvar bidrar till sektorns fortsatta utveckling.

Det här är en opinionstext

Sverige behöver en stark tredje sektor, som erbjuder alternativ med tydliga värderingar och vårdfilosofier, bortom offentliga utförare och privata vinstdrivande företag. Sverige behöver den idéburna kraften. Och den måste få växa sig större och starkare, för nu står vi och stampar. I dag utgör sektorn cirka 3 procent av välfärden. Det gjorde den för tio år sedan också, medan de kommersiella företagen vuxit från 8 till cirka 19 procent under samma period.

Ardalan Shekarabi har efter 2,5 år som minister skaffat sig ett gediget underlag i ett antal utredningar, framförallt Civilsamhällesutredningen och Välfärdsutredningen. I utredningarna finns bra förslag: att upphandlingar av välfärdstjänster understigande 750 000 euro ska undantas från bestämmelserna i LOU, att Sverige bör införa en möjlighet att reservera kontrakt för organisationer där vinsterna återinvesteras i den egna verksamheten (”artikel 77”), och att möjliggöra återinvestering av vinst som ett tilldelningskriterium i LOU-upphandlingar. Båda utredningarna är också positiva till Ideburna Offentliga Partnerskap (så kallade IOP-avtal).

Men vi vet också att civilministern tampas med ett antal tunga remissinstanser som yttrat sig negativt om förslagen. Dit hör inte oväntat Vårdföretagarna, men också statliga myndigheter som Kommerskollegium och Konkurrensverket. Vårdföretagarna är generellt sett negativa till varje förändring som innebär ett avsteg från nuvarande ordning, och som skulle kunna stärka den idéburna sektorn. Detta trots att de ofta säger sig vilja främja en ökad mångfald i välfärden. Konkurrensverket och Kommerskollegium föredrar status quo beträffade vård- och omsorgssektorn, huvudsakligen på grund av en i vår mening överdriven rädsla för korruption och misstro till offentliga tjänstemäns bedömningsförmåga.

Men kan inte vår sektor konkurrera som alla andra? Varför detta ständiga gnäll om orättvisa förutsättningar? Bekymret är att våra speciella karaktärsdrag elimineras i dagens upphandlingspraxis. Att den idéburna sektorn har en ofta hundraårig erfarenhet av att anta samhällsutmaningar, finna nya lösningar där andra givit upp eller ta itu med sociala problem med en medmänsklig och engagerad filosofi eller värdegrund – det tillmäts inget värde i upphandlingarna. Inte heller hur vi kraftfullt knyter ihop professionella medarbetare med volontärer och civila nätverk. Eller att vi självklart återinvesterar alla medel i verksamheten. Inget av detta syns på sista raden eller bland kriterierna när kommuner och landsting bedömer anbud.

Att svenska folket värdesätter dessa dimensioner vet vi. En ny Novus-undersökning som Famna publicerat visar att av de tillfrågade, mellan 18 och 79 år, svarade 64 procent att de tror att företag och organisationer utan vinstsyfte levererar god kvalitet på sin vård och sociala omsorg. Motsvarande andel för kommuner och landsting är 60 procent och för privata företag 52 procent. Samtidigt tycker sju av tio att det viktigt att kunna välja utförare själva. Allra viktigast tycker personer mellan 65 och 79 år att det är. Där svarar nästan åtta av tio att det är viktigt eller mycket viktigt att få välja. Och kvinnor ger generellt högre betyg i alla kategorier.

Vi har förstås respekt för det parlamentariska läget. Men situationen för den idéburna sektorn i Sverige är för viktig för att bli offer för dragkampen mellan minoritetsregeringen och riksdagen. För att få igenom de nödvändiga förändringarna när det gäller hur upphandlingar ska göras, tror vi att frågan helt och hållet bör separeras från den infekterade vinstdiskussionen.

Det vinstregleringsförslag som Ilmar Reepalu lagt fram är ärligt talat inte bra, och skulle även skada också de organisationer som inte drivs i vinstsyfte. Famna har goda kontakter med såväl V och MP som med allianspartierna. Alla är på olika sätt positiva till den idéburna sektorn. Vissa därför att vi erbjuder ett alternativ till de vinstdrivande företagen. Andra därför att vår sektor erbjuder en verklig mångfald och bidrar till innovationer och valfrihet inom välfärden. Vi menar att här finns det förutsättningar för att lägga fram förslag som åstadkommer verklig förändring.

Så, sammanfattningsvis: Medborgarna gillar idéburna utförare i välfärden.

Såväl regering som opposition gillar idéburna utförare i välfärden. Frågan om bättre regelverk har utretts och remissbehandlats. Nuvarande LOU-praxis raderar våra starkaste karaktärsdrag. Om inte de får betyda något när välfärdens resurser prioriteras och avtal ska skrivas, så står vi kvar på 3 procent också om tio år. Då har vi ett sämre Sverige än vi annars skulle haft. Nu är det dags för en proposition som lyfter fram sektorn och ger den möjlighet att växa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.