Gymnasieutbildning

Ge fler yrkeselever chans till utlandspraktik

Sveriges gymnasieskolor måste ge fler yrkeselever möjlighet till praktik utomlands. Utlandspraktik ger unga en efterfrågad kompetens, utveckling på ett personligt plan och de blir mer anställningsbara. Det bidrar till att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft och underlättar för svenska företag att hävda sig globalt, menar Universitets- och högskolerådet, LO och Svenskt Näringsliv.

I dagarna startar EuroSkills i Göteborg, europeiska yrkestävlingar med 500 tävlande elever från länder i hela Europa och 40 000 besökare på åskådarplats. Tävlingarna är en uppvisning i den yrkesskicklighet som finns bland unga i Sverige och andra länder, och ett bevis på vilket engagemang som internationella kontakter och utbyten kan ge.

Yrkesprogrammen inom den svenska gymnasieskolan brottas med flera utmaningar. Andelen elever har de senaste åren sjunkit kraftigt, och läsåret 2015/2016 var det bara 24 procent av eleverna i årskurs ett som gick ett yrkesprogram. Andelen som efter tre år slutför sin utbildning är också lägre på yrkesprogrammen jämfört med de högskoleförberedande programmen. Dessutom är det brist på utbildade yrkeslärare, vilket gör det svårt för skolorna att rekrytera kvalificerad personal. 

I en nyligen publicerad undersökning har Universitets- och högskolerådet (UHR) studerat vilka effekter utlandspraktik kan ge. Elever som deltagit uppger i hög grad att praktiken utvecklat dem – både ifråga om yrkesskicklighet och på ett personligt plan. De har blivit mer självständiga individer, med större tilltro till sig själva och till sin förmåga att klara sig på egen hand. Praktiken ger också förbättrade språkkunskaper och ökar ofta motivationen för skolarbetet, vilket är viktigt för att motverka avhopp. 

Lärarna menar att elevpraktiken innebär en kompetensutveckling även för dem, och både lärare och elever ser praktiken som ett sätt att marknadsföra yrkesprogrammen och göra dem mer attraktiva. Inom vissa program, till exempel hotell- och turism, är utlandspraktiken särskilt betydelsefull för elevernas utbildning och yrkesmässiga utveckling.

För en liten och omvärldsberoende ekonomi som den svenska är internationella perspektiv och kontakter mycket viktiga. På Svenskt Näringsliv vet vi att våra medlemmar som arbetsgivare har behov av de kompetenser som studerande utvecklar genom praktik och studier i andra länder. Det kan handla om bättre språkkunskaper och en större förståelse för andra kulturer, men även om att nya medarbetare besitter egenskaper som anpassningsbarhet, initiativkraft och analytisk förmåga.

Fler skolor måste nu ta chansen att söka finansiering för att kunna erbjuda utlandspraktik. I år fanns drygt 60 miljoner kronor att söka hos UHR och framöver kommer den budgeten att öka. För att höja yrkesutbildningens kvalitet och öka Europas konkurrenskraft satsar EU-kommissionen, som finansierar det största programmet Erasmus+, under kommande år extra medel på att ge elever möjlighet till utlandspraktik. De pengarna riskerar att gå förlorade om inte fler yrkesutbildningar i Sverige tar chansen att söka. Här är rektorer och skolledare nyckelpersoner - de måste inse utlandspraktikens värde och säkerställa att deras skolor satsar på det. 

Utlandspraktik är en framgångsfaktor både för eleverna själva, den svenska yrkesutbildningen och för vårt näringsliv och samhälle i stort. Vi hoppas nu att många gymnasieskolor och andra yrkesutbildningar faktiskt söker de pengar som finns avsatta för detta, och därmed ger fler elever möjlighet till praktik i ett annat land.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.