Folkhälsa

Gårdsförsäljning stjälper alkoholmonopolet

Det går inte att äta kakan och ha den kvar, skriver Systembolagets vd Magdalena Gerger, apropå bolagets kritiserade kampanj om gårdförsäljning riktad till riksdagsledamöterna. 

REPLIK   Christofer Fjellner och Lars Hjälmered avvisar i en debattartikel påståendet att man måste välja mellan gårdsförsäljning och Systembolagets ensamrätt.

Jag har förståelse för att många önskar kombinera gårdsförsäljning med nuvarande alkoholpolitik. Men som alltid går det inte att både äta kakan och ha den kvar. Två statliga utredningar har visat att det inte går. Det beror på EU-rätten och spelreglerna som medlemsstaterna kommit överens om. 

Systembolaget har ett informationsuppdrag och vi är angelägna om att debatten sker utifrån fakta. Fakta som visar att detaljhandelsmonopolet bidrar till minskad utsatthet, inte bara för den som själv dricker för mycket utan också för de i omgivningen som drabbas. Det perspektivet berörs inte i Fjellners och Hjälmereds inlägg. Det är beklagligt, eftersom det är skälet till att Sverige valde att bilda Systembolaget.

Det har i debatten också hävdats att Systembolaget skulle vara ett hinder för en levande landsbygd. Vi delar inte den bilden. Tvärtom har vi service i hela landet och ett växande sortiment för lokalt producerade drycker.

Det är bakgrunden till att jag har skickat ett öppet brev till samtliga riksdagsledamöter och att Systembolaget har annonserat i tidningar.

Nästan åtta av tio svenskar vill bevara Systembolagets ensamrätt. Jag tror att det beror på vår kunniga personal men också på att Systembolaget gör skillnad. Vi månar om att ständigt utveckla sortiment, kunnande och service i hela Sverige.

Den bistra sanningen vad gäller gårdsförsäljning är att Sverige måste göra ett val. Om svenska gårdar får sälja alkohol måste det gälla alla svenska och utländska alkoholtillverkare, stora som små, i landsbygd och tätort. Det är vad principen om icke-diskriminering innebär. Det innebär grundläggande förändringar av svensk alkoholpolitik som har som bärande princip att det inte ska vara privata vinstintressen vid alkoholförsäljning.

Det stämmer inte att EU-kommissionen har sagt att gårdsförsäljning är förenligt med monopolet. Kommissionären Neelie Kroes uttalande 2009 var vagt och innehöll inget konkret svar. Året därpå klargjorde istället EU-kommissionen, genom Antonio Tajani, att undantag från monopolet inte får vara diskriminerande.  

Det finska exemplet är ingen lösning. Det gäller en snävt definierad varukategori; vissa typer av frukt- och bärviner som inte konkurrerar med varor från andra medlemsstater. Det är också viktigt att komma ihåg att inte heller den finska ordningen har prövats rättsligt. Det finska exemplet har därför ingen relevans för det som många ser framför sig när det gäller gårdsförsäljning i Sverige. Det är inte heller så som Fjellner och Hjälmered påstår att om gårdsförsäljningen hamnar inför skranket och underkänns så är det enbart att återgå till den tidigare ordningen. Då är det är nämligen för sent.

Om svenska staten accepterar privata vinstintressen vid alkoholförsäljning, går det sedan inte att motivera monopolet med att det är nödvändigt av folkhälsoskäl att alkohol säljs av ett statligt monopol. Det argument som EU-rättsligt motiverar det svenska monopolet går alltså förlorat om gårdsförsäljning införs. Att ge svenska alkoholtillverkare rätt att vara ombud för Systembolaget är inte heller en framkomlig väg eftersom Sverige måste ge alla producenter samma förutsättningar.

Alkohol är inte som andra varor och forskning visar att Sverige som samhälle mår bättre, och att färre far illa, om alkohol säljs utan privata vinstintressen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.