Gårdsförsäljning

Gårdarna är redo – agera nu, regeringen!

Idag den 2 maj är det exakt ett år sedan en majoritet i riksdagen beslutade om gårdsförsäljning av öl och vin. Idag anordnas därför ett seminarium i riksdagen för att sätta tryck i frågan. Regeringen har agerat nästan imponerande långsamt sedan beslutet togs, för ingenting har hänt. Riksdagen har redan fattat de beslut som behövs. Nu väntar vi bara på regeringen.

Gårdsförsäljning är en fråga som tröskats i årtionden i det politiska systemet. Ur företagar- och tillväxtperspektiv är frågan om gårdsförsäljning ganska odramatisk. Gårdsförsäljning handlar om att få sälja sina egna produkter, i form av öl och vin, i en affär som ligger i anslutning till antingen produktionsstället och/eller gården där råvaran skördas. Det är bokstavligen närproducerade varor.

Det är, med några få undantag, småföretag och småföretagare som driver vingårdar och bryggerier. I det avseendet ser strukturen likadan ut som i de flesta andra branscher, några stora företag men framför allt väldigt många småföretag. Och det vi vet att det är bland småföretagen som jobben växer fram. Fyra jobb av fem skapas i småföretag. Branschen växer så det knakar. 147 företag som producerar alkoholhaltiga drycker har startat senaste året.

Gårdsförsäljning skulle bidra till fler jobb och växande företag på landsbygden. Möjligheten att få kunna sälja sina egna produkter över disk skulle utveckla våra företag och ge dem bättre förutsättningar att växa.

I Sverige finns det runt 400 bryggerier och cirka 80 registrerade vingårdar. Av dessa finns cirka 60 bryggerier och 35 vingårdar i Skåne och de skulle ha stora möjligheter att växa ytterligare den dagen gårdsförsäljning införs. 95,5 procent av vinodlarna i Sverige skulle starta en vingård med gårdsförsäljning om det var möjligt. Alla vinodlare är överens om att lönsamheten skulle öka om gårdsförsäljning infördes. Gårdsförsäljning skulle innebära mer tillväxt, stärkt besöksnäring, en mer levande landsbygd och en möjlighet att konkurrera med andra länder som besöksdestination.

Gårdsförsäljning kan utgöra ytterligare en viktig pusselbit för att höja attraktionskraften i en enskild kommun eller en region. Det kan bidra till exempelvis fler hotellnätter och fler besök på lokala restauranger. Eller varför inte gårdsförsäljning, hotell och restaurang på ett och samma ställe?

Intresset för mat och dryck har ökat i Sverige under en längre period. Det finns också ett genuint intresse för närproducerad både mat och dryck, särskilt ur klimatsynpunkt. Nationellt har en Livsmedelsstrategi antagits med rubriken – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Visionen för 2030 är att livsmedelskedjan ska vara globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv att verka inom. Att tillåta gårdsförsäljning är att bejaka intresset både för mat och dryck samt gå helt i linje med livsmedelsstrategins mål och vision om fler jobb och hållbar tillväxt.

Nu har det gått ett år sedan riksdagens beslut. Branschen är redo och nu krävs politisk verkstad och verkställande av beslutet som togs för ett år sedan. Enligt januariöverenskommelsen ska en utredning tillsättas först år 2020, det tycker vi är imponerande långsamt.

Vi tycker att detta dras i långbänk. En utredning om hur gårdsförsäljning ska införas borde initierats i början av året, vara klar under 2019 och införande under våren 2020. Ju snabbare regelverket kommer på plats, desto bättre. Då kan öl och vinproducenter utveckla sina verksamheter och skapa fler jobb. I Skåne hade 35 vingårdar och 60 bryggerier kunnat satsa långsiktigt på sin verksamhet. Fler aktörer hade tillkommit och fler jobb hade skapats – vad väntar regeringen på?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.