Debatt
LOV
24 november 2015 kl 09:56

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Gäller hälso- och sjukvårdslagen?

Regeringen och civilminister Ardalan Shekarabi (S) har lyft bort frågan om etableringsfrihet och obligatoriskt vårdval från Välfärdsutredningen efter påtryckningar från Alliansen, Sverigedemokraterna och kommersiella intressen. Olyckligt, menar professor Göran Dahlgren som uppmanar regeringen att inte kompromissa bort hälso- och sjukvårdslagens etiska principer för att få stöd hos dem som vinner på en alltmer ojämlik primärvård.

Det här är en opinionstext

Göran Dahlgren
gästprofessor University of Liverpool, f.d. chef för socialdepartementets sjukvårdsenhet

Debatten kring etableringsfrihet och lagen om obligatorisk vårdval (”tvångsLOV”)  inom primärvården är intensiv och partiskiljande. Det var därför naturligt att Välfärdsutredningen i sina ursprungliga direktiv (2015:22) fick i uppdrag att föreslå ”hur regleringen kan ändras så att landstingen inte ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården.”

I de senaste tilläggsdirektiven (2015:108) gör regeringen en ”kovändning” och lyfter – efter påtryckningar från den borgerliga alliansen, Sverigedemokraterna och kommersiella intressen – bort denna fråga från utredningens uppdrag. Detta har tolkats som om den fria etableringen och ”tvångsLOV” inom primärvården ska behållas. Ur ett vårdpolitiskt jämlikhetsperspektiv har denna vårdpolitik enligt olika myndigheters utvärderingar haft följande effekter: 

Skillnaderna mellan stad och landsbygd ökar. Huvuddelen (82 procent) av de drygt 200 privata vårdcentraler som etablerats sedan 2010 har lokaliserats i för vårdföretagen lönsamma storstadsområden och större städer. En sammanvägning av de analyser som gjorts av Tillväxtverket, Konkurrensverket, Vårdanalys och Riksrevisionen visar enligt Vårdanalys (2015:6) att dessa ”nyetableringar främst ägt rum i områden med god tillgänglighet sedan tidigare.”  

I de glesbygdsområden där det enligt Konkurrensverket (2010:3) skulle behövas fler vårdcentraler har nästan inga nya vårdcentraler etablerats. Bland dem som har mycket långt till närmaste vårdcentral har tvärtom 260 000 invånare fått ännu längre till närmaste vårdcentral. (Riksrevisionen 2014:22

Ojämlikheten mellan hög- och låginkomstområden ökar.  De nya privata vårdcentralerna har främst etablerats i områden med hög medelinkomst. Riksrevisionen (2014:22) konstaterar att det inte längre finns något samband mellan lokaliseringen av nya vårdcentraler och befolkningens behov av vård.  

De sociala skillnaderna i vårdutnyttjande ökar. Vårdutnyttjandet har främst ökat bland ekonomiskt välbeställda grupper. (Myndigheten för vårdanalys 2013:1).  En studie omfattande Stockholm, Västra Götaland och Östergötland visar också att den andel som besöker läkare minst en gång per år har ökat mer bland dem som har hög inkomst medan den minskat bland dem med lägst inkomst. (Vårdanalys 2015:6)

Lätta vårdbehov prioriteras högre än vårdtunga fall. Patienter med lindriga besvär ökar antalet läkarbesök medan det omvända gäller för den sjukaste gruppen av patienter. (Vårdanalys 2013:1 och Riksrevisionen 2014:22).     

Dessa effekter strider mot hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och dess övergripande mål om en vård på lika villkor för hela befolkningen. De bryter också mot HSL:s krav att landstingen ska ”planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård.” Det kommunala självstyret sätts samtidigt ur spel genom ”tvångsLOV” och landstingen tvingas finansiera och gentemot medborgarna ansvara för en privat driven primärvård som leder till ökande geografiska och sociala skillnader. 

Uppmaningen till regeringen blir mot denna bakgrund:

Kompromissa inte bort HSL:s övergripande mål och etiska principer för att få stöd hos dem som vinner på en alltmer ojämlik primärvård. Låt medborgarna i demokratiska val få avgöra om de önskar välja vårdgivare inom ett kommersiellt eller behovsstyrt primärvårdsystem.  

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 24 november 2015 kl 09:56
Uppdaterad: 24 november 2015 kl 10:57

Skribent

Göran Dahlgren
gästprofessor University of Liverpool, f.d. chef för socialdepartementets sjukvårdsenhet