REPLIK. I debattartikeln Nonsensord gör mig inte mindre funktionshindrad (DS 1 juli) kallar Jesper Sandström kallar funktionsvariation ett kontraproduktivt nonsensord och en meningslös term som är otillräcklig för att beskriva hans situation.
Det stämmer helt säkert - och vi vill inte att han eller någon annan ska sluta använda de ord som de anser bäst beskriver deras tillstånd. Men vi menar att orden funktionsnedsättning och funktionshinder också är otillräckliga. Jesper Sandström utgår, som vi människor är benägna att göra, bara från sin egen funktionsuppsättning. Men att han inte har nytta av begreppen innebär inte att de är nonsens.
Vi arbetar bägge inom vården och är själva funktionsvarierade. Vi menar att funktionsvariation, funktionsnedsättning, funktionsuppsättning och funktionshinder inte är synonymer - och vi har stor nytta av att kunna särskilja dem:
Alla människor har en fysisk, psykisk och kognitiv funktionsuppsättning - en egen uppsättning styrkor och svagheter, förmågor och oförmågor. En funktionsvariation är en avvikelse från normen gällande fysisk, psykisk eller kognitiv funktion. Ibland innebär funktionsvariationer också funktionsnedsättning, men inte alltid.
Funktionshinder uppstår i mötet med omgivningen: trappor utan ramp eller hiss är ett funktionshinder för den som tar sig fram med exempelvis rullstol. Alla rullstolsanvändare är dock inte alltid funktionshindrade i alla sammanhang.
Vi kan ta oss själva som illustrativt exempel: den funktionsvariation vi båda har gemensamt innebär att vi har nedsatt förmåga att reglera fokus och uppmärksamhet - en funktionsnedsättning. Det finns inte tillfällen där det är en tillgång att bli ofrivilligt distraherad.
Däremot ingår i vår funktionsuppsättning även impulsivitet samt snabbare tankeverksamhet än normen - funktionsvariationer som kan vara en tillgång i ett sammanhang och en belastning i ett annat. Därför är det viktigt för oss själva och vår omgivning att veta och acceptera att det är så vi funkar - på gott och på ont.
Att själv bestämma vilket ord en ska använda om sin funktionsförmåga är ett sätt att själv sätta sina gränser. Att själv definiera vad en behöver och vad en inte klarar av. Att en viss funktionsvariation gör att en person klassas som funktionsnedsatt kan leda till att personen och dess omgivning bara ser en statisk begränsning i förmåga utan att väga in alla de faktorer som gör att personen i vissa fall kan kompensera - och ibland även helt överbygga - de svårigheter som funktionsvariationen innebär.
Vi håller alltså med Jesper Sandström om att ordet funktionsvariation inte bör användas som synonym till varken funktionsnedsättning eller funktionshinder, som de gör i programmet Funk i P1. Men begreppen har funnits betydligt längre än Funk i P1.
Vi tror att en begreppsvärld där såväl funktionsvariation som funktionsnedsättning och funktionshinder får finnas och komplettera varandra kan bidra till att öka förståelsen för oss som på olika sätt fungerar annorlunda än normen. Vi tror att det kan bidra till att synliggöra normer och leda till en ökad acceptans.
Och varken vi eller några andra blir mindre funktionshindrade av att Jesper Sandström kallar funktionsvariation för ett meningslöst nonsensord.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
