Stockholm

Ge stöd till elever med funktionsnedsättning

Barn med olika funktionsnedsättningar får inte det stöd eller de anpassningar de behöver och har rätt till i Stockholms stads skolor. Kommunen uppfyller alltså inte sina förpliktelser enligt lag och internationella konventioner. 

En skola för alla. Så heter det alltid i styrdokument och högtidstal, i alla planer och program. Ingen skulle få för sig att säga: ”Vi är nöjda med en skola som fungerar för de flesta. Vi är beredda att bortse från barns behov om de har en synskada eller hör lite sämre än andra barn. Vi är beredda att strunta i hur barn med koncentrationssvårigheter klarar sin skolgång.” 

Det är dock farligt nära sanningen. Vi tror inte att varken nuvarande eller tidigare skolborgarråd, oaktat partitillhörighet, skulle formulera sig så. De skulle troligen ärligt säga att de önskar att skolan ska fungera för alla. Trots detta har man valt att inte närmare undersöka hur barn med funktionsnedsättning klarar skolan. Möjligen av ekonomiska skäl, för när det väl är kartlagt är risken stor att det kommer kosta en del att leva upp till de vackra orden.

Nu har HSO Stockholms stad (Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad) gjort en sådan kartläggning och det visar sig att situationen i stadens skolor för barn med funktionsnedsättning ser tämligen dyster ut. Ansvariga politiker måste rimligen ha förstått detta, eftersom ungefär samma sak har slagits fast i flera myndighetsrapporter, tillsynsärenden och av föräldrars nödrop runt om i landet. Så varningstecken har inte saknats.

Av den aktuella kartläggningen framgår att barn med olika funktionsnedsättningar inte får det stöd eller de anpassningar de behöver och har rätt till i Stockholms stads skolor. Man uppfyller därmed inte sina förpliktelser enligt lag och internationella konventioner. Staden uppfyller inte heller sitt program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Barn med funktionsnedsättningar finns i varje skola, i varje klass och i många barnfamiljer.

Konsekvenserna av att enskilda inte får det stöd de behöver blir att de får sämre förutsättningar att prestera i skolan, utveckla ett positivt självförtroende, psykosociala förmågor och nyfikenhet inför vad livet kan erbjuda. Vilket i sin tur också innebär att barn som inte får det stöd de behöver får det svårare att studera vidare på högre nivå och att slå sig in på arbetsmarknaden.

En dålig ljudmiljö, en sent upptäckt dyslexi eller bristande pedagogik för att möta upp eleven med koncentrationssvårigheter innebär att eleven i praktiken fråntas möjligheten att bli läkare, astronaut eller för all del en av de viktigaste jobben idag, lärare. Följden av bristande stöd i tidig ålder innebär också förhöjd risk för psykisk ohälsa.

Vikten av rätt stöd i skolan förstår föräldrar som ser konsekvenserna av bristerna dagligen. Där skolan inte räcker till får föräldrar täcka upp. Det finns familjer i Stockholm stad som bokstavligen går sönder i brist på information och stöd. Så kan vi ju inte ha det. Inte minst för att de barn som drabbas värst, i form av konsekvenser, är barn med socioekonomisk svag bakgrund.

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har en årlig budget på närmare 15 miljarder. Det är en av Sveriges rikaste och mest kapitalstarka kommuner vi talar om. Där borde finnas tillräckligt med muskler för att klara av det man säger sig vilja göra.

Den 29 maj presenterar vi rapporten ”Stockholms stads arbete för att främja en likvärdig skola”. Utbildningsnämndens politiker är alla inbjudna att delta. Vi ser fram emot att höra deras reaktioner och förslag till lösningar. Vi kommer alltså snart att ha förklarat situationen för stadens politiker – det är sedan deras uppgift att förändra den.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.