Kommun

”Fritids behövs året om”

”Jag har aldrig kunnat erbjuda något på sommarlovet förutom att åka och bada någon gång, om skjuts finns.” Så skriver en mamma till två skolbarn någonstans i Sverige till oss på Majblommans Riksförbund. Och, hon är långt ifrån ensam.

Mamman som skriver till oss känner igen sig i Majblommans årliga sommarlovsrapport. I den tar vi upp det faktum att många barn går ensamma och eller sysslolösa när skolan stänger samtidigt som föräldrar jobbar och kommuner stramar åt verksamheten. Har familjen svag ekonomi och sköra nätverk blir barnens situation snabbt utsatt, eftersom privata aktiviteter i regel är kostsamma. 

Majblommans rapport visar att 22 procent av de tillfrågade föräldrarna upplever sommarlovsplaneringen problematisk. Vi brukar beskriva det som en omöjlig ekvation, där samhällsstrukturen bygger på att de allra flesta vuxna förvärvsarbetar med, som bäst, fem veckors semester samtidigt som barn har tio veckors sommarlov med begränsade möjligheter till fritids. 

Förvärvsarbete ger skatteintäkter till kommunerna, och därför anser vi det rimligt att de ska underlätta för föräldrar istället för att skapa oro och problem i nära tre månader.

Av vår enkät bland Sveriges kommuner framgår att 15 procent håller fritids öppet som vanligt på sommarlovet. Vi menar att det är långt ifrån godkänt. Även om vissa kommuner skapar rimliga lösningar, som att slå ihop avdelningar på huvudenheten så finns samtidigt varianter som tvingar iväg barn till helt nya ställen med okänd personal på sommarlovet. Det förekommer också att kommuner sätter en åldersgräns för barns rätt att gå på fritids. Efter skolavslutningen hänvisas till exempel tredjeklassare plötsligt till så kallade fritidsklubbar, kanske på bussavstånd. I praktiken får detta många att välja att vara hemma ensamma i stället. 

När det gäller kommunala sommarlovsaktiviteter och kollo för barn och märks en god trend i Majblommans sommarlovsrapport. 84 procent av kommunerna erbjuder sommarlovsaktiviteter för barn och unga, vilket är en ökning med 18 procent sedan förra året. Av dessa kommuner svarar 64 procent att arrangemangen är gratis, vilket är 32 procent mer än föregående år. En tydlig förbättring ur barnets perspektiv. 

En uppenbar förklaring är regeringens sommarlovssatsning, vilken ger kommunerna möjlighet att rekvirera statliga medel för att anordna kostnadsfria aktiviteter på sommarlovet. Satsningen är lovvärd, och verkar ha satt fart på kommunerna. Deras starka respons visar att det finns en vilja att satsa på de yngsta medborgarna. Samtidigt finns inga garantier för att kommunerna kommer att fortsätta med sommarlovsarrangemang för barn för det fall att de statliga pengarna en dag försvinner. 

Med skollagen i ryggen vill Majblomman se en skärpning bland svenska kommuner vad gäller att erbjuda kvalitetssäkrade fritidshem för alla barn till och med 13 års ålder, oavsett vilken tid på året det är. Skolloven ska inte vara lika med att banta verksamheten, tvärtom borde fritids rusta upp och vässa sitt innehåll när skolan försvinner. Det vore en viktig investering för ett hållbart samhälle. Barn har samma rättigheter, året runt. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.