REPLIK I debattartikeln ”Likvärdig skolpeng måste säkras” är Ulla Hamilton från Friskolornas riksförbund, Cecilia Marlow från Internationella Engelska skolan och Jonas Nordström från Academedia missnöjda med hur kommunerna sköter skolpengssystemet och kräver lika villkor. De tycker inte att de får de bidrag de har rätt till.
De tre företrädarna för friskolebranschen vill få kompensation i efterskott om kommunens skolor gått back och kommunen då blivit tvungen att skjuta till extra pengar. Detta ska lagstiftas, tycker de.
De fristående skolorna får i dag 100 procent av kommunens kostnad för en normalelev. När systemet med skolpeng infördes låg nivån på 85 procent. En utredning som gjordes i början på 1990-talet kom fram till att 75 procent vore en mer rimlig nivå. De fristående skolorna har inte samma åtaganden och kostnader som en kommunal skola och därför borde de få en lägre ersättning, menade utredaren.
Trots det höjdes ersättningen till 100 procent 1997 och sedan dess har friskolebranschen haft en strålande tillväxt. Med hjälp av skolpengen har stora skolkoncerner bildats som i dag är större än de flesta kommuner. Det är bara Stockholm, Göteborg och Malmö som har fler grundskoleelever än Academedia.
Men 100 procent är inte nog för Hamilton, Marlow och Nordström. De skriver att de vill ha lika villkor mellan kommunala och fristående skolor. Menar de allvar med lika villkor måste de också sköta alla de uppgifter som kommunen har för skolan och som de fristående slipper. Det är kommunen som ansvarar för att skolplikten upprätthålls. En kommun kan inte säga nej till en elev som knackar på skolporten, utan kommunen är skyldig att ta hand om alla elever.
Ska det vara lika villkor ska detta också gälla för de fristående skolorna. De ska vara skyldiga att ta emot alla elever som kommer till den kommun där de verkar. Har de inte plats får de bygga ut eller hyra fler skollokaler och anställa fler lärare. Kommunerna måste även ta emot elever som ställs utan skola när ett skolföretag går i konkurs. De måste också ställa upp och ta sin andel av nyanlända elever.
Ska det var lika villkor måste de fristående skolorna i samma utsträckning som kommunerna också ta emot elever som har föräldrar med korta utbildningar, elever som är mer resurskrävande än det positivt segregerade elevurval som de fristående skolorna har i dag. Det kan ske med en styrd tilldelning av elever från kommunens sida.
De fristående skolorna måste då också, precis som kommunerna, ordna fritidshem om de har elever i de första åren av grundskolan. Kommunen har också ett ansvar för de elever som av olika anledningar är frånvarande från skolan. Slutligen har kommunen ett uppföljningsansvar för ungdomar upp till och med 20 års ålder. Även dessa uppgifter måste de fristående ta på sig om det ska råda lika villkor.
Allt detta kostar pengar och det är till stor del dessa kostnader som förklarar att skolbudgeten spricker i många kommuner. En annan orsak till ekonomiska problem är om en kommunal skola plötsligt får färre elever, på grund av att nya fristående skolor startar. Då går det inte att göra om skolorganisationen under pågående läsår utan kostnaderna ligger kvar. Intäkterna försvinner och kommunens kostnader ökar. Om kommunen då tvingas skjuta till pengar till de kommunala skolorna i efterskott, tycker Hamilton, Marlow och Nordström att de fristående skolorna också ska få detta tillskott, trots att de inte har kostnaderna.
Sammanfattar jag Hamiltons, Marlows och Nordströms förslag vill de att fristående skolor ska få betalt även för de skolpliktsuppgifter som de inte utför. Dessutom vill de ha extra betalt när de värvar elever från de kommunala skolorna – om värvningarna ökar kommunens kostnader. Talet om lika villkor handlar om att de vill ha mer än 100 procent i ersättning per elev från kommunen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
