Lärarbrist

Friskolor är en nyckel till minskad lärarbrist

Den som på allvar vill minska lärarbristen borde inte attackera friskolorna. En oberoende arbetsmiljöundersökning visar nämligen att lärare i friskolor trivs bättre än sina kollegor i kommunala skolor. Faktum är att bara hälften av lärarna i friskolorna kan tänka sig att jobba kvar om deras skola blir kommunal.

Alla partier talar nu om lärarbristen som ett av de största problemen i svensk skola. Det är bra, för den är en realitet. Inte så att det särskilt ofta är tomt i katedern när eleverna strömmar in till lektion. Men om vi vill att den som står där ska vara en utbildad lärare är det stor brist. Det skulle omedelbart behövas fler än 30 000 grundskole- och gymnasielärare för att uppnå det målet.

Och det blir snabbt värre. En ofta använd siffra, byggd på Skolverkets uppgifter, är att bristen stigit till 65 000 år 2025.

Hur har det blivit så här? Ska det vara så svårt att dimensionera lärartillgången? Vi vet ju hur många som föds och om en genomsnittssiffra för migration läggs till, borde man väl hamna ganska rätt?  Och staten förfogar över dimensioneringen av lärarutbildningen.

Men flera faktorer har rört till kalkylen. Det man inte räknat med är att så många lärare lämnar yrket. 38 000 lärarutbildade finns nu någon annanstans än i skolan. Avhoppen har aldrig varit så många. Till det kommer att det är svårt att fylla platserna på lärarutbildningarna. På flera håll står platser tomma – särskilt en bit in på terminen. Avhoppen där är också rekordhöga.

En tredje faktor är att migrationen flera år i rad legat klart över genomsnittet. Sveriges befolkning växer nu snabbt. Det påverkar alla välfärdsverksamheter, men inte minst skolan.

Ska vi lösa problemet behövs flera åtgärder, men en första logisk slutsats är att skolan måste bli en attraktivare arbetsplats. Då slutar färre och då vill fler söka sig dit. Att ha en lärarkår som består av många som egentligen vill vara någon annanstans, men valt yrket för att det bara var på den utbildningen de kom in, är en mardröm.

Det finns ingen genväg. Skolan måste bli en attraktivare arbetsplats. Politiker verkar hålla med, för nu talas det om sådant som högre löner och mer avlastning.

Men här finns en märklig paradox. För samtidigt går vissa politiska partier till hård attack mot skolor som faktiskt lyckats bli mer attraktiva, nämligen friskolorna.

En oberoende arbetsmiljöundersökning, Jobbhälsoindex, där intervjuer med ungefär 1500 skolanställda ingår, visar att lärare i friskolor trivs bättre än sina kollegor i kommunala skolor. Undersökningen görs varje år på uppdrag av Svenskt Kvalitetsindex. På praktiskt taget alla områden får friskolorna bättre betyg av sina anställda. Skillnaderna är inte jättestora på varje enskild fråga, men genom att tendensen är så genomgående blir helhetsintrycket väldigt tydligt.

En första fråga är om man är ”Nöjd med sitt arbete vid en övergripande bedömning”? Av de kommunala lärarna svarar 50 procent ja, medan friskolorna hamnar på 56.

Och så fortsätter det. ”Tas din egen kompetens till vara?”, 51–56. ”Nöjd med hur konflikter hanteras?” 41–50, och så vidare. Men på några punkter är skillnaderna större, till exempel: ”Nöjd med den fysiska arbetsmiljön?” 24–38.

”Känner att den egna lönen står i rimlig proportion till insatsen” får få instämmanden i båda grupperna, men skillnaden finns även här: 15–26.

Mot den här bakgrunden är det inte förvånande att bara hälften av lärarna i friskolorna i annan undersökning säger ja till att jobba kvar, om deras skola blir kommunal.

För mig framstår slutsatsen som given. Det är inte friskolorna man ska attackera om man bekymrar sig för lärarbristen. Om många friskolor ger upp, och därmed tusentals motiverade lärare slutar, blir det omedelbara resultatet ännu större lärarbrist och kaos. Och det är verkligen inte mer kaos svensk skola behöver just nu.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.