Mobbbning

Friends: Vi har inte råd att offra utsatta barns framtid

Vi vet att politiker och tjänstemän på alla nivåer är satta under hård press för att få resurserna att räcka till och budgetarna att gå ihop. Ställd inför ett enskilt barns berättelse om mobbningens konsekvenser – psykiskt lidande, ensamhet och utanförskap – kommer knappast någon politiker, huvudman eller rektor att svara: ”Vi har inte råd att arbeta förebyggande”. I skarpt läge är det ändå ofta där man hamnar.

Friends färska rapport visar att den mobbning som drabbar elever i Sverige under ett år kostar samhället cirka 17, 5 miljarder kronor under de följande 30 åren. Två av resultaten i rapporten bedömer vi som särskilt intressanta för offentliga beslutsfattare.

  • Mobbningen under ett år på en skola med cirka 1 000 elever kostar samhället cirka 14 miljoner kronor under de följande 30 åren. Samma pengar hade räckt till 25 årslöner för kuratorer, lärare eller sjuksköterskor.
  • Det finns en övervältringseffekt som riskerar att hämma beslutsfattandet. Lite tillspetsat är det rektorn som får budgetera för den förebyggande insatsen, medan det är landstinget eller staten som räknar in vinsten fem eller tjugo år senare. 

Med andra ord lönar sig förebyggande arbete. Och något bör göras åt övervältringseffekten. Här är våra förslag:

1. Inrätta en statlig fond som hjälper huvudmännenekonomiskt med trygghetsarbetet. Huvudmännen är skyldiga att leva upp till Skollagens krav. Men som våra beräkningar visar är det huvudmännen som bekostar satsningen för det förebyggande arbetet, medan det är staten och landstinget som gör den största långsiktiga besparingen. Då är det också rimligt att staten går in och tar en del av det ekonomiska ansvaret.

2. Kräv att samtliga huvudmän återkommande mäter och redovisar hur det ser ut med mobbning och kränkningar i deras skolor. Det skulle leda till en ökad medvetenhet om utmaningarna. De goda exemplen blir lättare att lyfta fram, samtidigt som skolor med stora problem inte kan dölja dem.

3. Prioritera upp trygghetsarbetet både i lärarutbildningarna och i lärarnas fortbildning. Trygghetsarbetet finns med i paketet av färdigheter och förmågor som lärarstudenter ska tillgodogöra sig för att få sin examen. Däremot känner inte alla lärare att de har fått tillräcklig kunskap och kompetens för att motverka kränkningar och mobbning. Bland dem med tio undervisningsår eller färre, så säger tre av tio att de saknar den kompetensen. Dessutom har lärare som redan har utexaminerats rätt att få de verktyg som krävs för att leva upp till Skollagens krav.

4. Skärp Skollagen gällande hur många elever en skolkurator maximalt får ha ansvar för. Enligt Skollagens kapitel 2 ”ska det finnas elevhälsa”. Och ”Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande”. Men skolkuratorernas förebyggande arbete är i dag alltför ofta satt på undantag. Akademikerförbundet SSR har visat att när antalet elever per kurator blir fler än 300, så minskar möjligheten att arbeta förebyggande på ett tillfredsställande sätt. Ungefär nio av tio kuratorer beskriver enligt en undersökning från Novus sitt arbete som i viss utsträckning ”akutstyrt”. Kuratorerna måste få bättre möjligheter att arbeta förebyggande.

Ledorden framöver borde vara långsiktighet och samverkan. Vi har inte råd att offra utsatta barns framtid på stuprörstänkandets och ettårsbudgetarnas altare.

Fotnot: I dag, torsdag 7/7 har Friends ett seminarium om mobbningens kostnader i Almedalen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.