Skola

Fridolin: Nej, vi har inte glömt utbildningsmålet

Vi behöver fortsätta utveckla stödet så att alla elever i Sverige kan förverkliga de rättigheter och förmågor som understryks i Agenda 2030, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i en replik till Eva Friman med flera.

REPLIK. Agenda 2030 ger möjlighet till en nystart i arbetet med lärande för hållbar utveckling. Det verkligt stora med Agenda 2030 är den universella ansatsen, att den ställer krav på alla länder att omformas till hållbarhet. Det bryter med gamla traditioner av givare och mottagare i utvecklingssamarbete och lägger grunden för att verkligen lyckas i de högt ställda ansatserna.

Lärande för hållbar utveckling ger en möjlighet att ge alla barn, elever och studenter de verktyg vi behöver för att både förstå och kunna förändra världen, utveckla nya nödvändiga idéer och leva hållbara liv. Därför är det bra att företrädare för Uppsala Universitet, Folkbildningsrådet, Naturskyddsföreningen, och Världsnaturfonden efterlyser en redovisning av regeringens åtgärder för att nå utbildningsmålet i Agenda 2030.

Utgångspunkten har varit att det krävs en samlad bild av hur utbildning för hållbar utveckling tillämpas i svensk skola för att i ett nästa steg kunna vidta verkningsfulla åtgärder. Skolverket har därför, som nämns i debattartikeln, nyligen färdigställt en kunskapsöversikt som ska fungera som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att främja utbildning för hållbar utveckling i skolan. Kunskapsöversikten ska ligga till grund för både Skolverkets eget utvecklingsarbete och hur regeringen kan ta arbetet vidare.

Vi kan redan nu konstatera att:

  • Sverige har ökat stödet till Unesco, FN:s fackorgan för utbildning, vetenskap och kultur. Regeringen har ökat stödet till Unesco till totalt över 800 miljoner kronor och Sverige är nu organisationens största bidragsgivare. Unesco spelar stor roll för utvecklingen av lärande för hållbar utveckling i Sverige och världen.
     
  • Förskolans läroplan behöver förstärkas. Kunskapsöversikten visar att styrdokumenten för den svenska skolan på det hela taget är bra instrument för att lyfta betydelsen av hållbar utveckling i utbildningen. Det finns många bra och tydliga skrivningar i läroplanerna. Men i förskolans läroplan har detta saknats. Jag kommer därför inom kort att fatta beslut om en ny reviderad läroplan för förskolan där vi lyfter in begreppet hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Vi understryker att barnens kunskaper ska ge möjlighet att göra egna val som främjar en hållbar utveckling.
     
  • Lärare behöver mer lättillgängliga verktyg och utvecklade kompetensutvecklingsinsatser. För att bedriva bra undervisning i lärande för hållbar utveckling behöver de stöd och informationsmaterial som finns samlas och det behövs också kompletterande stödmaterial om hur man kan organisera och utforma undervisningen på bästa sätt för att få ett starkt genomslag för hållbar utveckling som ämnesövergripande perspektiv. Det kommer sannolikt också behövas utvecklade kompetensutvecklingsinsatser i Skolverkets regi. Kunskapsöversikten pekar på att sådana kompetensutvecklingsinsatser bör ske inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogram som Skolverket på mitt uppdrag arbetat fram och som i dag ger en permanent infrastruktur för statligt stöd till skolor, förskolor och huvudmän att utveckla undervisningen.

Jag delar helt debattörernas engagemang för kunskapens betydelse för att förverkliga omställningen till ett hållbart samhälle: Utifrån det vi i dag vet om svensk skolas förutsättningar för arbetet med hållbar utveckling behöver vi nu fortsätta utveckla stödet så att alla elever i Sverige kan förverkliga de rättigheter och förmågor som understryks i Agenda 2030.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.