Skolval

Fria skolvalet bara för de med höga betyg

Det fria skolvalet bygger på att eleverna gör rationella val och väljer bort dåliga skolor. Men så fungerar det inte i praktiken, visar min lic-avhandling.

Ett syfte med det fria skolvalet är att driva kvalitetsutveckling genom ökad konkurrens. Sämre skolor väljs inte och tvingas därmed bättra sig. Men hur rationellt väljer elever? I debatten pekas ofta på att bakgrundsfaktorer gör att alla inte har samma förutsättningar. I min lic-avhandling visar jag att det även finns skillnader i elevernas vilja att välja.

Ökade möjligheter att välja skola har i det politiska reformarbetet av det svenska utbildningsväsendet förts fram som en viktig faktor för att främja lika möjligheter till god utbildning och som ett medel för att öka kunskapskvaliteten i skolorna överlag. 

En bärande utgångspunkt i reformerna är antagandet att alla elever gör välinformerade rationella val utifrån skolornas kunskapsmässiga kvalitet. Om detta är sant, kommer det att gynna skolor med hög akademisk kvalitet och samtidigt tvinga ”sämre” skolor att förbättra sig. 

Tidigare forskning har dock pekat på en skillnad i olika elevers möjlighet att göra välinformerade rationella val beroende på bakgrundskaraktäristika och att detta kan bidra till oönskade effekter såsom ökade kunskapsskillnader och ökad segregation. 

Trots forskning kring effekterna av reformerna och den betydelse reformerna är tänkt att generera för det svenska kunskapssamhället, har förvånansvärt lite forskning undersökt giltigheten i det bärande antagandet att alla elever gör rationella val. 

I lic-avhandlingen påvisas en skillnad mellan olika elevers preferenser för faktorer som är centrala vid valet av gymnasieskola. Studien som utfördes i Halmstad kommun, pekar bland annat på att det finns en skillnad i elevers vilja att agera rationellt och att elevernas betyg är den viktigaste bakgrundskaraktäristikan för denna skillnad.

Elever med låga betyg hade i jämförelse signifikant starkare preferenser för att skolan tidsmässigt skulle ligga nära hemmet och svagare preferenser för akademiska kriterier som exempelvis program. För betygsmässigt svaga elever betyder det geografiska rummet med andra ord någonting mer och det finns uppenbarligen andra värden än rent akademiska. 

Studien visade även att elevernas preferenser påverkades av var de bodde, då elever som var centralt boende uttryckte starkare preferenser för kortare tidsavstånd mellan hem och skola. Att den geografiska kontexten påverkar elevernas preferenser och vilja att agera rationellt är intressant eftersom eleverna inte bor på platser de själva valt, inte själva kan välja pendlingstillgänglighet och ibland inte heller pendlingsmöjlighet, inte kan påverka skolornas absoluta lokalisering och vännerna de har oftast återfinns inom ett begränsat geografiskt område. 

Om inte alla elever gör rationella val i samma utsträckning och det finns en signifikant skillnad i rationaliteten utifrån bland annat elevernas betyg, riskerar vissa grupper av elever att göra ”dåliga” val utifrån reformernas tänkta avsikt. Frågan är vad detta innebär ur ett skol-, elev- och samhälleligt perspektiv?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.