Debatt
Personalbrist
4 december 2015 kl 12:30

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Framtidens vård behöver patientnära proffs

Undersköterskan skapar en bättre vårdmiljö både för patienten och för resten av vårdteamet. Sedan mitten på 90-talet har var fjärde undersköterska försvunnit från vården – en allvarlig kompetensbrist som måste lösas.

Det här är en opinionstext

Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. Enligt SKL:s långtidsprognos behöver vården och omsorgen 225 000 nya medarbetare till 2024. Behovet av utbildade undersköterskor är störst – en fråga som sällan debatteras. Den tilltagande kompetensbristen kan kopplas till den demografiska utvecklingen, stora pensionsavgångar och att för få personer vill utbilda sig till undersköterska till följd av tuffa arbetsförhållanden och dåliga villkor. 

Sedan mitten på 90-talet har var fjärde undersköterska försvunnit från sjukvården. Bristen på undersköterskor ineffektiviserar vården eftersom den innebär att sjuksköterskor och läkare måste ta över delar av undersköterskans uppgifter eller att de inte utförs alls, med risk för att äventyra patientsäkerheten. 

Undersköterskan har en viktig roll i att etablera förtroende för vården och få patienten att känna sig lugn och trygg. Det skapar en bättre vårdmiljö både för patienten och för resten av vårdteamet som står för de mer specialiserade punktinsatserna.

Undersköterskans roll är mångfacetterad och innefattar alltifrån hjälp med såromläggning, toalettbesök, påfyllnad av material och medicin till personlig tröst. Oavsett om det är i äldreomsorg eller sluten sjukvård har undersköterskor gemensamt att de ofta är patientens eller brukarens fasta punkt. 

Vården fungerar som bäst när alla har tydliga roller och kan arbeta i team runt patienten. Läkare ska inte behöva oroa sig för om lakanen är släta så patienten inte får tryckskador under en lång operation, eller om undersökningsredskapen är rätt desinficerade för att minimiera smittrisker, för att nämna några exempel på undersköterskans uppgifter.

När SKL har granskat vårdrelaterade dödsfall framgår att de dominerande skadetyperna är just vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador, kirurgiska skador samt trycksår och fall, samt att över hälften av fallen hade kunnat undvikas. 

Inom hemtjänsten ser vi att personer med allt tyngre vårdbehov vårdas i hemmet. Det ställer högre krav på omsorgsinsatserna som oftast undersköterskan utför. När insatserna brister i äldrevården spiller det över på den slutna sjukvården. Akuten blir som en tratt för sjukfall som innebär onödigt lidande och att sjukvårdens personalresurser tas från andra behövande patienter. 

Trots att undersköterskans arbete är så viktigt för patientsäkerhet, effektivitet och trygghet inom vården och omsorgen handlar debatten sällan om personalbrist. Om inte kompetensförsörjningen av undersköterskor säkras kommer inte de framtida behoven av vård och omsorg att kunna tillgodoses. Därför krävs en kraftfull satsning på att höja yrkets attraktivitet och utbilda nya undersköterskor.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.