Debatt
Sjukvård
2 juni 2016 kl 10:16

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Framtidens sjukvård i fokus när NKS går in i ny fas

I dag överlämnar Skanska nyckeln till den första delen av Nya Karolinska Solna (NKS) till Stockholms läns landsting i enlighet med avtalad tidplan och till överenskommet pris. Under åren har det skrivits åtskilligt om projektet och inte minst kostnaden för detsamma, men tyvärr blandar man ofta ihop prislappen för byggprojektet med kostnaden för att driva sjukhuset de kommande 24 åren.

Det här är en opinionstext

Paul Lindquist
investerings- och fastighetslandstingsråd (M), Stockholms läns landsting

Eller så inkluderar man andra investeringar som görs på Karolinska i Solna med själva OPS-projektet. Även OPS som avtalsform har ifrågasatts och ja, man betalar ett premium för att föra över en ganska stor risk till leverantören, men i gengäld vet man just vad kostnaden blir. 

Att bygga NKS är en stor och medveten satsning från landstingets sida. Det är inte heller ett akutsjukhus vilket som helst, utan ett högspecialiserat sjukhus i världsklass som ska fokusera på forskningstung region- och rikssjukvård med inriktning på de svårast sjuka eller skadade patienterna.

Ett sjukhus som kommer att bedriva integrerad vård, forskning och utbildning i nära samverkan med akademien. Tillsammans med Karolinska Institutet och privata företag kommer NKS även att bidra till att Norra Hagastaden utvecklas till ett centrum för Life Science på ett liknande sätt som Kista i dag är ett världsledande nav för mobilteknik och digital utveckling.

Nu går NKS-projektet över i en ny fas. I november tas första patienten emot och sjukhuset ska vara i full drift 2018. Först att flytta in är Thoraxklinken och barnsjukvården från Astrid Lindgrens barnsjukhus. Fullt utbyggt kommer NKS ha 715 vårdplatser och 36 operationssalar och närmare 705 000 mottagningsbesök per år. 

NKS är en central pusselbit i en av Stockholms läns landstings största satsningar någonsin, nämligen i Framtidsplanen för hälso- och sjukvård. Planen tar ett helhetsgrepp där ny- och ombyggnationer ska modernisera sjukvårdens lokaler för att ge fler vårdplatser, bättre vård och möjliggöra nya arbetssätt. En av principerna i Framtidsplanen är att vården på akutsjukhusen ska riktas till de patienter som behöver akutsjukhusens specifika kompetenser och resurser. 

Samtidigt förstärks vården utanför akutsjukhusen genom bland annat vårdval och upphandlad vård hos privata och landstingsdrivna vårdgivare för att öka tillgängligheten och flytta mer vård närmare där människor bor.

I korthet innebär Framtidsplanen att såväl akutsjukhusen som de mindre sjukhusen rustas och byggs ut med fler vårdplatser, 12 närakuter skapas för att avlasta de stora akutmottagningarna, forskningen kommer närmare vården, husläkarna får en stärkt roll, att mer vård kan erbjudas i hemmet och en satsning på e-hälsotjänster. 

Ett exempel på en redan införd e-hälsotjänst är e-frikort, en elektronisk hantering av högkostnadsskydd och frikort för patientavgifter som innebär att man slipper samla stämplar i ett högkostnadskort av papper för att nå upp till frikortsgränsen. Ett annat exempel är införandet av e-tjänsten Journalen där patienter kan ta del av sin journal via internet. Under 2016 får samtliga vårdgivare i Stockholms läns landsting möjlighet att ansluta sig till den gemensamma e-tjänsten och då kommer patienterna kunna logga in via 1177 Vårdguiden för att läsa sin egen journal och vara delaktiga i sin egen behandling.

Dessa satsningar är en förutsättning för att kunna införa modern nätverkssjukvård där individens samlade behov är utgångspunkten. Varje möte med vården ska ha individens hälsa i fokus och oavsett vart invånarna vänder sig ska de få stöd att hitta rätt. Redan 2011 påbörjades implementeringen av Framtidsplanen och de kommande åren kommer vi alltmer kunna se resultatet av denna satsning i takt med att olika projekt färdigställs. Dagens nyckelöverlämning är en viktig pusselbit i en helhetssatsning för att göra sjukvården bättre, effektivare och mer tillgänglig.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 2 juni 2016 kl 10:16

Skribent

Paul Lindquist
investerings- och fastighetslandstingsråd (M), Stockholms läns landsting