Debatt
Elproduktion
30 mars 2015 kl 14:28

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

”Framtidens behov av el får inte överdrivas”

Den nyligen tillsatta energikommissionens arbete kommer att påverka generationer framöver. De senaste årtiondenas investeringsbeslut inom kraftsektorn har byggt på överdrivna förväntningar om en växande marknad. Det misstaget bör inte göras igen.

Det här är en opinionstext

I början av mars presenterade energiminister Ibrahim Baylan uppdraget för den parlamentariska energikommissionen. En av energikommissionens huvuduppgifter är att göra scenarios för hur energisystemet kan komma att utvecklas på längre sikt. Dessa ska sedan ingå i underlaget till den blocköverskridande överenskommelse som energikommissionens arbete syftar till.

Resultatet av överenskommelsen kommer att påverka generationer framöver. Därför är det självklart bra att arbetet utgår från olika bilder av framtiden. Det verkar dock vara mycket svårt att göra förutsägelser inom energiområdet som har någon träffsäkerhet. Jag har studerat ett antal långtidsprognoser och scenarios över energisystemet utveckling som har producerats de senaste 50 åren. Det slår mig hur fel de i efterhand visat sig ha. Ett konsekvent misstag är att den framtida efterfrågan på el grovt har överskattats.

Det stora undantaget är prognoser som gjordes av Statens Energiverk på 1980-talet. I prognoserna från Statens Energiverk utgicks det ifrån att kärnkraften skulle vara avvecklad till år 2010. Elanvändningen förväntades öka i takt med att kärnkraften fasades ut. Även om tidpunkten för då elanvändningen förväntades sjunka missbedömdes, stämmer i alla fall riktningen. Det går det inte att säga om de senare prognoserna. De minskningar av elanvändningen som har skett sedan 2001 är inget som förutspåtts senare.

De scenarios och prognoser jag har gått igenom har tagits fram av offentliga utredningar eller som ett led i myndigheters löpande arbete. Jag har också studerat prognoser producerade av forskare, företag eller näringslivsorganisationer. Utan att på något sätt påstå att jag har gått igenom alla, så är resultaten i de olika dokumenten de samma som i de officiella. En ökande elanvändning har konsekvent förutspåtts. I några prognoser beräknas den framtida elanvändningen i termer som förädlingsvärde eller per person. I dessa kan det vara svårt att få en bild av den faktiska framtida elanvändningen. Den är ju då beroende av befolkningens eller produktionens utveckling.

LÄS MER: Energin, miljön, välfärden - triangeldrama utan slut

Ett första steg, innan energikommission påbörjar sitt scenarioarbete, borde därför vara en grundlig genomgång av tidigare scenarios och analysera varför de så grovt överdrivit den framtida efterfrågan på el. Det är också viktigt att vi ökar kunskapen om varför elanvändningen har minskat på 2000-talet. På sätt kan vi bättre förutsäga om den nuvarande trenden kan förväntas hålla i sig.

De senaste årtiondenas investeringsbeslut inom kraftsektorn har byggt på överdrivna förväntningar om en växande marknad. Detta när marknaden i stället har visat sig krympa. Redan i dag är produktion av el större än den inhemska användningen. När det diskuteras vad som ska ersätta en åldrande kärnkraft är det därför viktigt att vi skapar oss en realistisk bild av hur mycket el som verkligen kan komma att behövas framöver.

Annars är den överhängande risken att vi bygger upp en produktionsapparat vi aldrig kommer att utnyttja. I värsta fall bygger vi fast oss i fossileldade kraftverk som visar bristande lönsamhet samtidigt som de inte har någon miljönytta. Något som stora aktörer som exempelvis Vattenfall och E.ON redan har erfarenhet av från Tyskland.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.