Omsorg

Framtiden tillhör även de seniora

Åldrandet är mer komplext än vad diskussionen om äldreomsorgen speglar. Såväl partier som politiker står handfallna inför det nya samhälle som skapas när de äldre tar plats, makt och ansvar, skriver Barbro Westerholm och Staffan Werme (FP).

Den svenska äldrepolitiken handlar i dag nästan enbart om frågan hur samhället ska hantera de mest sjuka årsrika. Ofta handlar det om vård- och omsorgsboenden, om huvudmannaskap, om resurser och om adekvat utbildning. Men dagens åldrande är betydligt mer än så. Och såväl partier som politiker står handfallna inför det nya samhälle som skapas när de äldre, eller som vi vill kalla dem årsrika, tar plats, makt och ansvar.

Förstå oss rätt: Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att de mest sjuka årsrika ska få en allt bättre vård och omsorg. För det krävs tydliga politiska åtgärder; nationellt, regionalt och lokalt. Men denna kraftsamling kring äldreomsorgen som vi ser behövs, kommer att misslyckas om vi inte tar ett större grepp kring frågan om dagens och framtidens åldrande. Då krävs omfattande åtgärder inom många samhällssektorer. Låt oss peka på några av de viktigaste:

Jobben: Allt fler årsrika vill jobba allt mer och allt längre. Arbetet skänker glädje och mening med livet för de flesta av oss. Men arbetslivet är inte anpassat till de krav allt fler årsrika ställer. Arbetslivet måste anpassas till deras förmågor, kunskaper och erfarenheter. Fler måste dessutom få möjlighet att tidigare i livet ställa om sitt arbetsliv till arbeten som fungerar längre upp i åldrarna. Vidareutbildning och kompetensväxling måste bli en naturlig del av svensk äldrepolitik.

Fortfarande betraktas åldrandet som en kollektiv process och pensionsåldern är en stupstock för många. Synen på arbete och åldrande måste förändras och vi måste få bort den åldersnoja som råder i Sverige. Allt handlar inte om tappade färdigheter och ökande kostnader. Åldrande är i huvudsak en positiv process, men vi måste bli bättre på att tillvarata de erfarenheter de medför.

Samhällsbyggandet: Sverige är det västland som urbaniseras snabbast. Det ställer dubbla krav på samhällsbyggandet. Vi måste värna landsortens möjligheter att hantera en åldrande befolkning och vi måste bygga framtidens städer för de årsrika. Antalet folkpensionärer, utifrån dagens karaktärisering, ökar med 900 000 personer fram till år 2040. En enorm ökning som måste mötas av en kraftfull satsning på städer, anpassade till de olika behov dessa individer har.

Tekniken: Åldrande är i stor utsträckning en subjektiv fråga. Allt fler kan själva välja hur aktiva de vill vara, långt upp i åren. De medicinska landvinningarna ger allt fler ett gott liv längre. Dagens årsrika är betydligt ”yngre” såväl fysiskt som mentalt, än gårdagens. Den utvecklingen kommer att fortsätta. Framtidens forskning kan ge oss nya möjligheter att behålla våra färdigheter långt upp i åren. Men då krävs ett tydligt vägval, både av staten och av företagen. Och med en befolkning där allt fler äldre blir en allt viktigare konsumentgrupp, kommer incitamenten för teknikutvecklingen att öka.

Vi måste ta ett helhetsgrepp kring hur framtiden ska utvecklas tillsammans med de äldre. Den politiken borde börjat formas för tiotals år sedan. Den har aldrig varit viktigare än nu.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.