Debatt
Skolmat
22 februari 2019 kl 19:00

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Framtida köttskandaler undviks via upphandling

Bortskurna tumörer, bristande kontroller och allvarliga djurskyddsproblem är historien bakom det omskrivna polska köttet som bland annat serverats i några av Stockholms skolor. Faktum är att skandaler av detta slag skulle kunna undvikas genom en mer ansvarstagande upphandling. 

Det här är en opinionstext

Sebastian Wiklund
enhetschef politiskt arbete och sakfrågor på Djurens Rätt

Just den här gången hamnade det okontrollerade polska köttet ”bara” på friskolors tallrikar. Trots att den offentliga sektorn är den enskilt största aktören när det kommer till matinköp i Sverige. Varje dag serveras över 3 miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Här finns ett stort ansvar att ta och stora förbättringsmöjligheter att fånga.

Att förhindra inköp från specifika länder i upphandlingen är idag inte möjligt enligt det EU-direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftningen. Men det är heller inte ursprungslandet i sig som är problemet utan den slentrianmässigt höga köttkonsumtionen som sker till ett billigt pris för inköparen men ett till högt sådant för djuren.

Många svenska kommuner ställer idag djurskyddskrav som går i linje med svensk lagstiftning. Det är givetvis bra men det är inte tillräckligt. Det finns stor potential att gå längre och ställa krav som verkligen gör skillnad för djurens välfärd. Generellt kan sägas att krav på utevistelse saknas för de allra flesta djurslag i svensk lagstiftning, trots att det är mycket viktigt för djurvälfärden.

Att svenska djur inte ens får visas utomhus är det inte alla som känner till, men grisar, kycklingar, hönor i äggindustrin är exempel på djurslag där utevistelse sällan förekommer. Ett enkelt sätt att tillse att djuren har fått den typ av utevistelse som tillgodoser deras beteendebehov är att välja ett tilläggskriterium för ekologisk produktion. (Läs mer om detta här.) Ekologisk produktion i nivå med KRAV-certifiering är den uppfödningsform som ger högst djurvälfärd bland Upphandlingsmyndighetens kriterier.

När vi talar om den polska köttsskandalen är det ett allvarligt djurskyddsproblem att djur slaktas utan en veterinärs överinseende, dels för att djur kan vara sjuka utan att det upptäcks och dels för att bristen på kontroll ökar riskerna för att djuren behandlas illa. Att sjuka djur slaktas, och därmed ger en inkomst, tar också bort ett viktigt incitament för de mindre seriösa uppfödarna att hålla djuren friska.  

Det handlar givetvis om resurser, det kostar på med kontroller och att hålla en hög kvalitet genom hela kedjan. Den enskilt mest effektiva åtgärden en upphandlande myndighet kan göra är att minska på animalierna och satsa på en grönare tallrik.

Att minska på köttet och lägga större fokus på växtbaserade livsmedel har bara fördelar. Flera progressiva kommuner använder upphandlingen som ett verktyg för att uppnå satta miljö- och klimatmål. En minskning av köttkonsumtionen överlag är önskvärt både ur klimat-, djurskydds, och folkhälsoskäl. Minskade inköp av animalier leder också till att det går att ställa högre krav på det kött som man väljer att köpa in. Kommuner som Södertälje, Göteborg, och Helsingborg har insett att en ökning av andelen växtbaserad mat som serveras ges utrymme i budgeten att köpa in en större andel ekologiskt. I Helsingborg är 100 procent av köttet som serveras i stadens förskolor och skolor KRAV-märkt.

Min uppmaning till kommuner och landsting runt om i landet är att ta vara på möjligheten att lägga om kursen och styra mot mer växtbaserat och mindre kött, men från uppfödning med högre djurvälfärd. Ni kan med detta göra stor skillnad för djuren, för folkhälsan och för klimatet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 februari 2019 kl 19:00

Skribent

Sebastian Wiklund
enhetschef politiskt arbete och sakfrågor på Djurens Rätt