Debatt
Vinstförbud
27 mars 2015 kl 08:50

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Frågan om vinster angår alla företag och politiker

Debatten om vinster i välfärden påverkar näringslivsklimatet för alla svenska företag. Därför måste diskussionen breddas till att handla om betydligt mer än enbart villkoren för välfärdsföretagen.

Det här är en opinionstext

Debatten om ”vinst i välfärden” handlar i alldeles för hög grad om villkoren för de berörda företagen. Det är givetvis en viktig fråga både för dessa företag och för deras anställda. Men det är också en fråga som i hög grad påverkar näringslivsklimatet för alla företag som verkar i Sverige. Det finns ingen gränslinje som skyddar ”resten av näringslivet”.

Men det finns andra intressenter som kanske alltför sällan tillmäts någon betydelse i den pågående debatten.

Jag har haft förmånen att följa hela processen med den offentliga sektorns förnyelsearbete ända sedan Thomas Berglund och Bert Levin 1984 lanserade det koncept som ledde till bildandet av Pysslingen Förskolor AB. Företagets affärsidé var att driva daghem på entreprenad med högre kvalitet och lägre kostnader än vad som var normalt i kommunerna.

Bland annat skulle Pysslingen bara anställa utbildade förskollärare, inte några barnskötare. Föreståndaren skulle ges ett större ansvar. Personalen skulle få ständig fortbildning. Kostnader för lokaler och administration skulle vara lägre än i kommunerna.

Pysslingen var det första företaget som utmanade kommunernas monopol på barnomsorg i Sverige och detta initiativ gav upphov till en intensiv politisk debatt. Jag var då anställd på Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, som chefredaktör för organisationens tidning och jag kom sedan att följa den process som följde från olika utsiktspunkter.

Det första som jag vill peka på är den betydelse monopolens försvinnande hade för kommun- och landstingspolitikerna. Och även om det inte anförs så ofta nu i debatten så handlar den givetvis också i dag i hög grad om berörda politikers handlingsfrihet. Ambitionen att leverera bästa kvalitet för begränsade skattemedel förutsätter konkurrens.

Kjell Olof Feldt skrev i sin memoarbok ”Alla dessa dagar” om varför han motsatte sig fondsocialismen:

”Min hållning avgjordes av min syn på vinstens funktion i samhällsekonomin. Dess uppgift är inte bara att vara en mätare på graden av effektivitet i olika sätt att använda de ekonomiska resurserna. Vinstintresset är dessutom den enda renodlade bevakaren av att resurser utnyttjas effektivt. Och för att denna bevakning ska fungera måste det finnas en grupp aktörer i samhället, vars mål och mening med livet är att maximera vinsten i det näringsliv man äger.”

Feldt skrev också i samma bok att ”bristen på kraftfulla aktörer med uppgift att bevaka effektiviteten i resursanvändningen blev alltmer kännbar, när skattekällorna började sina. Sitt klaraste uttryck tycker jag att skillnaden mellan privat och offentlig sektor får i synen på effektivitet. Medan effektivitet i ett privat, ’vinststyrt’ företag är symbolen för framgång uppfattas kravet på effektivitet i en offentlig förvaltning bara som ett uttryck för att det saknas pengar.”

Detta är ingalunda enbart insikter som en tidigare socialdemokratisk finansminister haft och har utan det är givetvis också något politiker från socialdemokratin och de borgerliga partierna i hög grad delar, även om man kanske inte alltid är lika distinkta som Feldt.

Det stora genombrottet i denna debatt kom inom fackförbundet Kommunal när man gjorde medlemsundersökningar som klart visade vilka djupt skadliga effekter monopolen hade på medlemmarnas hälsa och trivsel.

Nyligen publicerades en Novus-undersökning bland vårdstuderande som visar att 7 av 10 oavsett studentgrupp tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att kunna välja mellan privat och offentlig arbetsgivare. Studenterna upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka sin arbetssituation, löneutveckling, karriärmöjligheter samt att få gehör för egna idéer om hur verksamheten ska utvecklas.

Detta ligger givetvis också i berörda politikers intresse. Och självklart, till slut, i medborgarnas intresse för vilka valfriheten är viktig.

Valfrihetens betydelse blev allt mer påtaglig under 1980-talet. Den stora Maktutredningens slutrapport Demokrati och makt i Sverige (1990) förändrade den politiska kartan ända fram till dess att den i sak minst sagt tvivelaktiga debatten om ”kissblöjorna” hösten 2011 i ett slag förändrade debatten, och öppnade för politiska krav på en återgång till de förhållanden som rådde före 1984.

Det finns i dag inom näringslivet en bred opinion för ett bättre företagsklimat. Det vore inte särskilt underligt om en bred opinion bland kunniga kommun- och landstingspolitiker med sina utgångspunkter bidrog till att vrida den snedvridna debatten rätt medan tid är.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.