Över 100 000 unika personer har tagit testet ”Är jag kristen nu”, där man får svara på frågor som Migrationsverket har ställt till asylsökande konvertiter. Biskopar, samfundsledare och teologiprofessorer har alla upprörts av hur dåliga och svårbesvarade frågorna är. Vissa frågor kan dessutom uppfattas som rent kristendomsfientliga.
Migrationsverkets respons har varit förvirrande. Först hävdade de att “fokus för utredningen inte är kunskapsfrågor” och att de används “om en person uppger sig studerat teologi eller verkat som präst eller pastor”.
Det stämmer inte. Nämndemannen Elisabeth Nobuoka Nordin säger: ”Jag kan vittna under ed om att de sysslar med kunskapsfrågor och lägger stor vikt vid hur väl man svarar i förhandlingar i domstolen.” De flesta konvertiter som har berättat för mig om kunskapsfrågorna de möts av har inte studerat teologi. Pingstpastor Christian Mölk berättar om en analfabetisk konvertit som fick avslag december 2017 med hänvisning till att han hade för dåliga kunskaper om bland annat skillnaden mellan Pingstkyrkan och Svenska kyrkan.
Senare på dagen gjorde Migrationsverket ett uttalande som utelämnade den absurda uppgiften om teologistudier och som istället hamrade hem att myndigheten ”använder inga tester”. Det är missvisande. Självklart använder de inte testet jag designade, men vi vet att tjänstemän ställer mängder med kunskapsfrågor till konvertiter och att dessa sedan har vägt tungt i avslagsbeslut. Jakob Svensson ger många exempel på detta i sin magisteruppsats ”Asylsökande konvertiter och myndighetens katekesförhör” (Göteborgs universitet, 2017). Det finns ingen standardiserad metod utan beroende på tjänsteman kan man få noll kunskapfrågor eller hundra, vilket är ett problem för rättssäkerheten.
Juristen Ruth Nordström berättar om att hennes klient fick avslag för att han inte kunde redogöra för “kyrkoåret och Guds bud”. Läraren Frida Marklund berättar: “Min vän satt i ett förhör i fyra timmar och fick nästan bara svara på frågor kring krig i gamla testamentet och skillnaden mellan protestantiska och katolska kyrkan.” Hon själv, som varit kristen i 30 år, kunde inte svara på de flesta frågorna han fick.
Migrationsverket hävdar även att frågorna vi använder i testet inte är representativa för dem som används. Det är inte heller sant. Riksdagsledamoten Jessica Wetterling skriver på Migrationsverkets Facebooksida: ”Har själv suttit med på möten där liknande frågor ställts. Ni kanske inte gör det på exakt samma sätt som testet i sociala medier men det är snarlikt.” Nämndemannen Eric Norén instämmer: ”Jag vet med absolut säkerhet att konvertiter får svara på den här typen av frågor.”
Migrationsverket skriver att de efter en utredning bara i ett “fåtal fall” har upptäckt ”olämpliga frågor”. Den utredningen omfattade enbart 30 fall totalt. Sveriges kristna råd anmärker: ”I stort sett dagligen får vi signaler från lokala församlingar om att det inte skett några förändringar i Migrationsverkets hantering av dessa ärenden. Efter läsning av protokoll, beslut och rapportering i medierna är vår slutsats att problemen är större än vad Migrationsverkets utvärdering visade.”
Som Sveriges kristna råd påpekar måste Migrationsverket fästa mindre vikt vid konvertitens kunskap och mer vikt vid prästers och pastorers utlåtanden. De har mycket bättre kompetens att känna igen genuin kristen tro än vad Migrationsverkets tjänstemän har.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
