Debatt
Betyg
16 juni 2017 kl 09:00

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Förtroendet är brutet, Gustav Fridolin”

Få skolor har anmält intresse för försöket med betyg i fjärde klass. Den främsta orsaken bakom detta är att utbildningsminister Gustav Fridolin från början motarbetat försöket. Agerandet blixtbelyser Miljöpartiets grundproblem, förtroendet har försvunnit.

Det här är en opinionstext

I februari 2015 slöts en överenskommelse mellan Allianspartierna och den rödgröna regeringen där en del var att genomföra en försöksverksamhet där skolor ges möjlighet att ge betyg från årskurs fyra. I den aktuella överenskommelsen står bland annat att ”En förutsättning är att det finns intresse hos skolans ledning och lärare samt att samråd sker med föräldrar.”

En bakgrund till överenskommelsen var att regeringen riskerade ett nederlag i riksdagen där en majoritet fanns för att ta steg mot tidigare betyg i svensk skola. Med överenskommelsen nåddes en kompromiss om att istället genomföra en försöksverksamhet, och därmed togs inte frågan upp i riksdagen.

Knappt hade bläcket på avtalet torkat förrän krypskyttet från de rödgröna leden startade. Skolpolitiker och kommunalråd från (S) och (MP) meddelade att överenskommelsen minsann inte gällde deras kommuner och att de skulle lägga in sitt veto mot alla försök från skolor att anmäla sig till försöket.

Nästa steg är den berömda långbänken. Under lång tid hände ingenting i frågan, när utbildningsministern istället borde ha visat handlingskraft och stå upp för ingångna kompromisser.

När sedan förslaget till regelverk för försöket väl presenteras så har nya delar tillkommit, t ex en slags jämförelse mellan skolor som sätter betyg i årskurs fyra och skolor som arbetar med estetiska läroprocesser, något som överhuvudtaget inte berörs i överenskommelsen.

För att riktigt försvåra processen och sätta upp ytterligare hinder för skolor och huvudmän att kunna lämna in intresseanmälningar så innehåller reglerna att fackförbunden i praktiken ges vetorätt mot en ansökan, då deras ja krävs för att kunna lämna in en ansökan. Hur många fackligt förtroendevalda vill gå emot en ordförande som till exempel Lärarförbundets Jonna Jaara Åstrand som tydligt tagit ställning med orden att försöksverksamheten inte är något att glädjas åt?

Regeln om att ge fackförbunden ett avgörande inflytande går också emot de vanliga rollerna inom skolan där huvudmän och rektorer leder och styr verksamheten genom dialog och samverkan med arbetstagarnas organisationer.

Slutsatsen är att det faktum att endast 12 av cirka 5 000 skolor anmält sig till försöket inte beror på bristande intresse för tidigare betyg, utan är ett resultat av ett medvetet arbete att göra försöket så oattraktivt som möjligt.

Frågan om tidigare betyg i skolan är viktig för att det innebär tidig och tydlig information till föräldrar och elever, och andra framgångsrika kunskapsnationer ger också ofta betyg tidigare än i årskurs 6. Utöver detta riskerar agerandet från Gustav Fridolin mycket mer än bara denna fråga. Det riskerar att rasera det förtroende som krävs för framtida överenskommelser i många viktiga frågor för Sverige i ett läge där nuvarande regering saknar majoritet i riksdagen.

Fakta
Dessa skolor har ansökt om att delta i försöket:

Fristående
Fredrikshovs slottsskola
Campus Manilla
The English School of Gothenburg
Vetenskapsskolan
Kunskapsskolan Borås
Maria Elementarskola
IES Landskrona
IES Täby
IES Karlstad
Malmö Friskola

Kommunala
Charlottenborgsskolan
Gustav Vasaskolan
(Källa: Skolverket)

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 16 juni 2017 kl 09:00
Uppdaterad: 16 juni 2017 kl 09:44

Skribenter

Tobias Nässén
kommunalråd (M) och ordförande i utbildningsnämnden, Nacka
Camilla Waltersson Grönvall
Riksdagsledamot (M) och skolpolitisk talesperson
Maria Stockhaus
Förste vice ordförande för Moderaterna i Stockholms län