Debatt
Nya Karolinska
12 november 2019 kl 11:36

Förslag till ny organisation på Karolinska förvärrar

I en budget ser man till att öka inkomsterna när man får ökade utgifter. Här har Region Stockholm istället förorsakat ökade utgifter genom dyra hus och fortsatta ombyggnationer, it och annan administration, samt en organisation som är möteskrävande/ kostnadsdrivande. Det skriver Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening. 

Det här är en opinionstext

För tre år sedan påbörjade Karolinska sin organisationsomvandling till ”ny verksamhetsmodell”. Man slog sönder de tidigare klinikerna för visionen att förbättra samarbetet och vårdkvaliteten med patienten i centrum.

Har den nya verksamhetsmodellen fungerat?

Den nya verksamhetsmodellen är svårbegriplig för personalen och har minskat tillgängligheten för patienterna, särskilt för dem med mer än en diagnos. Det är omöjligt för läkarna att veta vart remisser skall skickas, vilken enhet som har vilket uppdrag. För vissa verksamheter har vårdavdelningar slagits ihop på ett så kallat gemensamt vårdgolv. Den breddade verksamheten har inneburit svårigheter att behålla omvårdnadskompetens. De specialiserade sjuksköterskor som tvingas arbeta utanför sitt kompetensområde slutar med försämrad vårdkvalitet som följd.

Föregående år utförde sjukhusledningen utredningar för att identifiera problem med den nuvarande verksamhetsmodellen och lägger nu ett förslag för att lösa dessa. Dessvärre kommer förslaget att förstärka problemen.

Enligt sjukhusledningen tar man bort chefer. Samtidigt ska ett antal omvårdnadsverksamhetschefer och en omvårdnadsdirektör tillsättas. Ansvaret för vården delas därmed upp. En verksamhetschef blir ansvarig för den medicinska behandlingen och en annan för omvårdnad. Förslaget är påfallande likt den så kallade Magnetmodell man tillämpar i USA. Den amerikanska sjukvården har en helt annan uppbyggnad och modellen är väsentligen oprövad i Europa. Vi befarar att förslaget blir kostnadsdrivande och försämrar problemen med otydligt ansvar för vård och arbetsmiljö. Ett fåtal chefstjänster försvinner men ledningsstrukturen blir inte tydligare och de ekonomiska problemen på sjukhuset fördjupas.

Karolinskas problem har förstärkts då ingen haft överblick över vilken verksamhet som behöver finnas på sjukhuset för att bedriva vård på ett universitetssjukhus. Vården har blivit en ”vårdproduktion” där man kan flytta ut delar av den baserat på de ”data” man får ut ur sina system. De har inte alltid så mycket med verkligheten att göra – de vet vi som inte lägger tid på att leta efter rätt rad i alla rullister i dataformulär, vi ägnar hellre den tiden åt att faktiskt möta patienter men det vet inte de centrala tjänstemän som fattar beslut baserat på vad som matats in.

När man flyttat ut vård har man missat den basala kunskapen att en verksamhet som bemannas av specialistläkare 24 timmar per dag, 7 dagar i veckan kostar mycket. Den kostnaden går inte att minska, förrän vårduppdraget är helt borta, patienterna får komplikationer efter ordinarie arbetstid.

Det går inte att lära sig bli en skicklig läkare genom att enbart arbeta i högspecialiserad vård. Även om man utför samtliga operationer av en sällsynt typ, så räcker det inte för att fortsätta vara en skicklig kirurg. För framtida kompetensförsörjning så är det viktigt med så stor verksamhet att vi kan föra vidare kunskap, och hålla egen kompetens uppdaterad inom respektive specialitetsområde.

I en budget ser man till att öka inkomsterna när man får ökade utgifter. Här har Region Stockholm istället förorsakat ökade utgifter genom dyra hus och fortsatta ombyggnationer, it och annan administration, samt en organisation som är möteskrävande/ kostnadsdrivande. Samtidigt minskar man inkomsterna. Är det då förvånande att underskottet ökar? Det förslag till justering av organisation som man inom två veckor ska fatta beslut om riskerar att haverera verksamheten ytterligare. 

Läkarföreningen kräver att:

  • Regionen på allvar, i samråd med professionerna, ser över planen för framtidens hälso- och sjukvård och ger varje enhet ett rimligt uppdrag - där budgeten går att få i balans.
  • Att Karolinska Universitetssjukhusets styrelse gör ett omtag för justeringen av verksamhetsmodellen så att den löser identifierade problem.
  • Att sjukhuset samlar sina medicinska specialitetsområden under chefer med en för respektive område relevant kompetens såväl klinisk som akademisk, samt mandat över de resurser som behövs för att kunna bedriva vård, undervisning och forskning.
  • Enbart genom ett samlat medicinskt ansvar inom specialiteterna kan vi säkra rätt medicinska prioriteringar för att erbjuda de svårast sjuka den vård de behöver.

Karolinska Universitetssjukhusets läkarförenings styrelse:

Yvonne Dellmark, ordförande

Christer Almgren Lidman, Tema Inflammation och infektion

Helena Genberg, Tema Trauma och Reparativ medicin

Amir Samadi Ahadi, Tema Neuro

Anders Fytagoridis, Tema Neuro

Ulf Öhlund, Tema Åldrande

Mona Ahmed, Tema Hjärta Kärl

Magnus Hellström, Tema Cancer

Stavroula Anastasopoulou, Tema Barn och Kvinnosjukvård

Johannes Jacks, Tema Barn och Kvinnosjukvård

Mikael Nilsson, Funktion Akut

Jacob Wilton, Funktion Akut

Kent Lund, Bild och Funktion

Anna Laveskog, Bild och Funktion

Olof Jonmarker, Bild och Funktion

Lars Gunnarsson, Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård

Mitua Mehra, Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård

Niklas Grevfors, Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.