Den svenska förskolan har en lång och stolt historia, som formats av engagerad och driven personal med stor yrkesstolthet. Den första barnkrubban öppnades redan i mitten av 1800-talet och i år för exakt 100 år sedan började personalen organisera sig fackligt. Sedan dess har Sveriges förskolor utvecklats till internationella föredömen för sitt sätt att förena lärande, lek och omsorg med kvalitet och en jämlik tillgänglighet oavsett barnens socioekonomiska bakgrund.
Dagens läroplan för förskolan har gällt sedan 1998, med några smärre justeringar. Nu ska den revideras i enlighet med den nya skollagen som trädde i kraft 2011 och som slår fast att förskolan bedriver utbildning och undervisning. Genom den nya läroplanen kommer förskolans roll som är en integrerad del av skolväsendet förstärkas ytterligare. Det är utmärkt.
Lärarförbundet och Kommunal har noga följt Skolverkets arbete med att revidera läroplanen. Skolverkets förslag är i de flesta avseenden väl genomarbetat, men på några punkter behöver regeringen göra justeringar.
Vi menar att det inte får råda några tveksamheter om att den undervisning som bedrivs i förskolan ska utföras av legitimerade förskollärare och att barnskötares yrkesutövning behöver lyftas fram tydligare.
Både förskolläraryrket och barnskötaryrket kräver rätt utbildning. Förskollärare på högskolenivå och barnskötare på gymnasial nivå eller genom YH-utbildning.
Därför är det oroväckande med den ökande graden av outbildad personal i förskolan. Det är något som oundvikligen riskerar att leda till lägre kvalitet på verksamheten. Att den nya läroplanen innehåller skrivningar som kan tolkas som att kraven på utbildad personal inte är prioriterade, är ett steg i helt fel riktning.
Det får inte råda något tvivel om att det krävs legitimerade förskollärare för att ta ansvar för undervisningen i förskolan och att utbildade barnskötare behövs för att förskolans uppdrag ska kunna genomföras. När det, som nu, råder brist på utbildad personal blir det än viktigare att täppa till smitvägar i styrdokumenten som tveklöst leder till sänkt kvalitet.
Alla som ingår i arbetslaget; förskollärare, barnskötare och övrig personal, ska tillsammans främja barnens utveckling och lärande. Lagarbetet är centralt, men måste bygga på tydligt definierade roller.
Sverige har på många sätt en fantastisk förskola, men den är under stark press. Alldeles för ofta sker personalens hängivna arbete på bekostnad av den egna hälsan. Alltför många har hamnat i sjukskrivningar eller lämnat yrket. Majoriteten är beredda att komma tillbaka om rätt förutsättningar finns på plats.
Ett viktigt steg är att stärka förskolans roll och kvalitet genom tydliga rollbeskrivningar i läroplanen. En självklar konsekvens måste bli att säkra varje barns rätt till en verksamhet av hög kvalitet. Det sker genom minskade gruppstorlekar, säkrad tid till planering, uppföljning och utveckling av undervisningen och högre personaltäthet.
Rätt förutsättningar för förskollärare och barnskötare leder till att barnen får den lustfyllda, trygga och lärorika verksamhet de behöver och har rätt till. Det tjänar hela Sverige på.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
