Förskola

Förskolan ger inte barn samma chanser till lärande

Sverige har på många sätt en bra förskola, men den är inte likvärdig. På vissa förskolor genomförs inte lärande på ett tydligt, aktivt och medvetet sätt. Konsekvensen blir att alla barn inte får möjlighet att lära och utvecklas så långt möjligt. Kvalitetsskillnaderna kan inte kopplas till särskilda geografiska mönster eller till socioekonomisk nivå. Skolinspektionens bedömning är istället att de till stor del bottnar i hur styrning, ledarskap och dialog fungerar i praktiken, skriver Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

Skolinspektionen avslutar nu vår särskilda granskning av förskolan som pågått under tre år. I vår slutrapport riktar vi viktiga slutsatser till förskolans huvudmän. Förskolan är inte likvärdig för alla barn. Det gäller främst hur det pedagogiska uppdraget genomförs. På vissa förskolor genomförs inte lärande på ett tydligt, aktivt och medvetet sätt. Begreppet undervisning i förskolan har heller inte etablerats och förankrats. Konsekvensen blir att alla barn inte får möjlighet att lära och utvecklas så långt möjligt.

Förskolan är del av utbildningssystemet och det första viktiga steget i ett lärande för hela livet. Forskning och studier visar att förskolans pedagogiska verksamhet är av stor betydelse för att grundlägga nyfikenhet och ge barn en tidig lust att lära.

Förskolan är också sedan 2011 del av skolväsendet och ska bedriva undervisning. Detta innebär inte att förskolan ska ”skolifieras” eller imitera det skolan gör. Men vi har under vår granskningsperiod kunnat konstatera att det finns betydande skillnader mellan förskolorna. Mycket vi sett har varit positivt och många förskolor arbetar aktivt och medvetet mot läroplanens mål. Variationerna är dock stora och till stor del handlar det om hur förskolorna genomför läroplansuppdraget kring utveckling och lärande. Vi kan se att olikheterna också försvårar arbetet med förskolans kompensatoriska uppdrag.

Läroplanens intentioner har inte har slagit igenom fullt ut. Omsorgsuppdraget får fortfarande stort utrymme i förhållande till det pedagogiska uppdraget. Och många av de granskade förskolorna har inte kunnat visa hur de tydliggör och arbetar med begreppet undervisning. Förskolecheferna klargör inte heller alltid förskollärarnas särskilda ansvar i förhållande till annan personal i arbetslaget.

På de förskolor där vi sett god kvalitet, positiva arbetssätt och få utvecklingsområden finns det fler legitimerade förskollärare. I detta sammanhang har det varit tydligt hur oroande det är med tillgången till utbildad personal. I förskolan är endast cirka 40 procent av förskollärarna legitimerade. Och en fjärdedel av personalen saknar helt utbildning för att arbeta med barn.

De kvalitetsskillnader vi sett i förskolan kan vi inte koppla till särskilda geografiska mönster eller till socioekonomisk nivå. Vår bedömning är att de skillnader vi ser till stor del istället bottnar i hur styrning, ledarskap och dialog fungerar i praktiken.

Vi menar att nyckel till en högre kvalitet i förskolans pedagogiska verksamhet är styrningen från förskolans huvudmän som behöver ett ökat fokus på det pedagogiska uppdraget. Flera granskade huvudmän behöver bredda och förbättra styrningen. Många har en betoning på att följa upp föräldrars nöjdhet utifrån föräldraenkäter.  Det är viktigt men inte tillräckligt. Det handlar också om att tydligt efterfråga vilket lärande barn på förskolan har möjligheter till och tydliggöra mål och ansvar.  Vi har nu ett omfattande granskningsmaterial och vi välkomnar att det används som stöd i ett fortsatt utvecklingsarbete.

Utifrån tre års inblick och erfarenheter menar vi att likvärdigheten i förskolan måste nå längre. Barn ska få samma möjligheter i sitt första steg i ett livslångt lärande.


Den 16 februari 2018 publicerar Skolinspektionen sin slutrapport. Myndigheten har gjort 15 granskningar inom olika områden, besökt 455 förskolor, intervjuat 2500 personer och fått enkätsvar från 95 000 vårdnadshavare och 19 000 pedagoger.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.