Försäkringskassan

Försäkringskassan får inte misskötas

Att Försäkringskassan kan arbeta långsiktigt och fokuserat är helt avgörande för en välfungerande sjukförsäkring – en central del av vårt gemensamma välfärdssamhälle. Tyvärr har denna myndighet misskötts under socialminister Annika Strandhälls styre vilket slår mot de sjuka, skriver företrädare för Alliansen i Socialförsäkringsutskottet.

Försäkringskassan är den myndighet som ska utreda, besluta och betala ut förmånerna inom socialförsäkringssystemet. Men långsiktigheten har fått ge vika för tvära politiska kast och generaldirektören sparkades för att underlätta valrörelsen för Socialdemokraterna. 
 
Regeringen både kan och ska styra över de myndigheter vi har i landet. Men regeringen får aldrig detaljstyra hur myndigheten tillämpar lagarna. I andra länder har en minister makt att direkt ingripa i myndigheternas löpande arbete, men i Sverige är det inte så. Detta brukar kallas att vi har förbud mot ministerstyre. 
 
Ett av regeringens verktyg för att utöva styrning över myndigheterna är att besluta om regleringsbrev. I regleringsbreven anges bland annat hur myndigheterna ska arbeta och hur stor budget de har. 
 
2015 beslutade den dåvarande regeringen om ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. I åtgärdsprogrammet angavs som ett mål att sjukpenningtalet skulle ner till 9,0 dagar senast 2020. Detta innebar en förändrad styrning av Försäkringskassan. Dessförinnan hade Alliansregeringen istället betonat vikten av att höja medborgarnas förtroende för myndigheten i regleringsbreven till Försäkringskassan.
 
Att regeringen på detta sätt ändrar inriktningen för en myndighets prioriteringar är i sig någonting som ligger inom regeringens befogenhet. Regeringen har både rätt och möjlighet att styra över sina myndigheter. Problemet är dock att när det började komma klagomål mot hur sjukförsäkringen tillämpades valde den tidigare regeringen att strax före valrörelsen avskeda dåvarande generaldirektören för Försäkringskassan, Anne-Marie Begler, och samtidigt ändra inriktningen i styrdokumenten för myndigheten ännu en gång. 
 
Styrningen av Försäkringskassan har alltså ändrats flera gånger under de senaste åren. Detta har medfört att användandet av det bedömningsutrymme som ges i sjukförsäkringen varierar när styrningens fokus ändras. Eftersom tillämpningen varierar från år till år utan att några betydelsefulla lagändringar gjorts kan det äventyra rättssäkerheten över tid. Det blir svårt att förklara för de sökandena att beslut blir olika trots likartade ärenden. I förlängningen riskerar en sådan utveckling att urholka tilltron till socialförsäkringssystemet.  I korthet är detta kritiken som riktats från Inspektionen för Socialförsäkringen mot hur regeringen har hanterat en av sina viktigaste myndigheter. Om man vill förändra hur sjukförsäkringen fungerar bör man göra det med hjälp av lagändringar, inte genom en myndighetsstyrning.
 
Det finns flera uppenbara problem med den tidigare regeringens agerande. 
•    Dels så skapar det en rättsosäkerhet när samma sjukfall med identiska omständigheter bedöms olika beroende på vilket år som sjukfallet prövas av myndigheten. 
•    Dels så blir det omöjligt för myndigheten att hitta en stabil arbetsro med ständigt nya fokusändringar i regeringens styrning som resulterar i nya uppdrag och krav på återrapportering. 
•    Dels riskerar det skapa en osäkerhet internt inom myndigheten.

Om en gd kan få sparken, av partitaktiska skäl, trots att hon har följt regeringens styrning kan man med fog ställa frågan vem som vill ta ett sådant uppdrag i framtiden? Vad skickar det för signaler till de som arbetar inom myndigheten? 
 
Mycket inom offentlig förvaltning fungerar väl. Den svenska offentliga förvaltningen har en lång tradition av god förvaltningskultur, öppenhet och samverkan med det omgivande samhället. Rättssäker maktutövning, frihet från korruption och lojalitet i förhållande till regeringens styrning präglar stora delar myndighetssverige. 
 
Men för att den offentliga förvaltningen ska kunna fungera måste vi ha kompetent personal på plats och myndigheterna måste ges arbetsro och tydliga instruktioner som ligger fast över tid. Därför menar vi att det är oacceptabelt att missköta styrningen som Annika Strandhäll gjorde med Försäkringskassan. Det skapade brister i långsiktigheten, det var tvära kast, och myndigheten användes som en syndabock när den dåvarande regeringen ville undvika att stå till svars för sin politik under ett valår. De som drabbas är de sjuka, de som inte vet eller förstår hur deras sjukskrivning kommer att hanteras.
 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.