Debatt
Lärare
6 mars 2019 kl 05:00

”Förödande besparingsvåg drar fram i Skolsverige”

De kommuner som nu väljer att göra besparingar och nedskärningar i skolan för att täcka sina underskott lurar sig själva. Långsiktigt vinner hela samhället på att investera i en bättre skola, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det här är en opinionstext

Plötsligt duggar rapporterna tätt om kommuner som gör besparingar på skolan. I Örebro ska över 72 miljoner kronor sparas på kommunens skolor. Översatt till lärartjänster skulle det motsvara inte mindre än cirka 120 tjänster. I Sala hotar besparingar på uppemot 25 miljoner kronor och i Uppsala på över 100 miljoner, i Trelleborg 56 miljoner, i Överkalix 4,4 miljoner, i Hässleholm 49 miljoner, i Vetlanda 13 miljoner, i Halmstad 32 miljoner, i Falkenberg 9 miljoner och i Mörbylånga 9 miljoner.

Listan kan göras ännu längre. En sökning i det digitala nyhetsarkivet Retriever under bara sju dagar 13-19 februari ger över 100 träffar på sökorden ”kommuner besparingar skola”. Det är tyvärr tydligt att en besparingsvåg som slår mot skolan sveper fram över Sverige just nu.

I valrörelsen för mindre än ett halvår sedan skickade de politiska partierna ut ett helt annat budskap till väljarna om hur viktigt det är att satsa på skolan. Det budskapet är lika sant i dag som det var då. Därför är det förödande att ett betydande antal kommuner nu väljer att inte satsa på skolan.

En bra skola är nyckeln till framtiden för alla unga individer som växer upp och en förutsättning för deras förmåga att bidra till samhället i framtiden. Det samhället investerar i utbildning ger mångdubbelt tillbaka genom framtida skapande och kreativitet, jobb och konkurrenskraft.

Politiker som skär ner på utbildning ses i historiens ljus sällan som framgångsrika. Vi måste kräva av våra kommunpolitiker att de vågar prioritera skolan, även när det kan innebära att något annat måste stå tillbaka.

Faktum är att varje krona till skolan är viktig. Det finns inte en enda skolhuvudman som inte kan göra mer för att förbättra förutsättningarna för lärare och elever: minska grupperna/ klasserna, avlasta lärarna, satsa på elev­hälsan, erbjuda kompetensutveckling och höja lönerna. Det sistnämnda behövs, för lärarbristen fortsätter att öka.

Just nu saknar vi lärare mer än 60 000 utbildade kolleger och det finns inget trendbrott i sikte. Besluten som får köerna att ringla långa till lärarutbildningen och som stoppar avhoppen från lärarjobben, återstår att fatta. SKL har ett nyrekryteringsbehov av 187 000 nya utbildade lärare fram till 2031.

Vad är det då som krävs för att fler ska vilja bli och förbli lärare? Ja, inte är det fler besparingar. Frågar vi de lärare som valt att lämna yrket för andra branscher är svaret: högre lön, bättre arbetsvillkor och mer inflytande över yrkesutövandet. Då är det många som både kan tänka sig att fortsätta som lärare och komma tillbaka till yrket.

Kommuner och fristående skolor måste bli bättre arbetsgivare, så att unga vill söka till lärarutbildningen och så att de som lämnat yrket kommer tillbaka. Viktiga politiska steg har tagits, men väldigt mycket mer måste göras och det kommer inte att gå om våra politiker inte satsar på skolan.

När vi lärare talar om att vi behöver fler behöriga välutbildade kollegor och tillräcklig tid för våra elever, ja då talar vi faktiskt inte bara i egen sak. Vi talar om hela landets framtid och välstånd. Att investera i skolan är att framtidssäkra Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.