Debatt
Konkurrens
15 oktober 2019 kl 21:17

Förenklingsutredningen får inte bli verklighet

Förenklingsutredningen har fått förödande kritik och bör förpassas till papperskorgen, anser Dan Frödén, Tenders och Ellen Hausel Heldahl, Svenskt näringsliv.  

Det här är en opinionstext

Förenklingsutredningen hade som syfte att förenkla upphandlingsförfarandet. Dessvärre innebär de förslag som utredningen har lagt sämre konkurrens, att många småföretag inte kommer att kunna delta i upphandlingar och att rättssäkerheten sätts på undantag. Det kan väl ändå inte ha varit statsrådet Ardalan Shekarabis avsikt med utredningsdirektivet?

Till vår glädje syns dock inget med bäring på Förenklingsutredningen med på statsrådets propositionslista för det nyss öppnade Riksmötet.

Många remissinstanser har lämnat förödande kritik främst avseende det så kallade processkostnadsansvaret och förslaget om ansökningsavgifter i överprövningsmål. I en intervju i Dagens Industri (7/5 2019) säger statsrådet Shekarabi ”i Sverige har vi väldigt många överprövningar jämfört med resten av Europa”.

Detta är inte sant. Här har ministern låtit sig förföras av utredningen. Fakta är att i många länder klagar man inte till förvaltningsrätt utan till en nämnd eller kommitté. Dessa klagomål registreras inte som vi gör i Sverige genom vårt system. Det innebär att de överprövningar som görs i Sverige jämförs med vad som i många länder skulle kunna jämföras med Kammarrätt. Gör man jämförelsen ”äpplen mot äpplen”, blir resultatet att Sverige ligger någonstans i mitten av Europaligan.

Allvarligare är att Konkurrensverket skriver i sitt yttrande över utredningen ”Enligt Konkurrensverkets mening riskerar flera av förslagen även att öka risken för bland annat korruption i samband med upphandlingar.” Det var väl ändå inte meningen?

Vad utredningen vill, är att försvåra och krångla till ett system där ”den lille” ska kunna få sin sak prövad mot ”den store” på lika villkor. Myndigheter har ett överväldigande ekonomiskt och rättsligt övertag. Det förvaltningsrättsliga systemet är konstruerat så att det ska vara lätt och okomplicerat att få prövat om en myndighet har gjort rätt – fattat rätt beslut. Den vägen överger nu Förenklingsutredningen.

För att kunna processa om huruvida en myndighet har gjort fel måste man enligt utredningen ha pengar, ordentligt med pengar. Hur många småföretagare skulle orka med såväl en ansökningsavgift för att få processa som ett omfattande processkostnadsansvar? I förlängningen skulle detta innebära att småföretagare utestängs från upphandlingar eftersom man inte vågar riskera en oförutsägbar processkostnad. Konkurrensen minskar, vilket leder till högre anbud och ökade kostnader för kommuner, regioner och stat. Helt fel riktning.

Vad är nästa steg? Ska vi ha ansökningsavgift och processkostnadsansvar för andra typer av förvaltningsrättsliga mål? För utlännings- och medborgarskapsmål, ansökningsmål, omhändertagande av unga eller missbrukare? Om regeringen ändå till sist går på utredningens förslag är vi på ett sluttande plan, där effekten blir rättsröta.

Dagens Samhälle Insikt presenterade en rapport om att 135 miljarder svenska kronor schabblas bort av den förenade offentliga upphandlarkåren i Sverige. Den summan kommer inte att minska med Förenklingsutredningens förslag.

Nu behövs ett omtag för att göra rätt. Satsa på bättre villkor för domare, föredragande och övriga tjänstemän i de rättsvårdande instanserna. Öka utbildningstakten till domarämbetet, satsa på specialister på upphandlingar och släpp inte taget om en rättssäker stat!

Lösningen ligger inte i storskaliga inköpscentraler, underbemannade upphandlingsfunktioner eller en mängd tyckanden från olika politiska inriktningar. Lösningen ligger i ett kategoristyrt arbetssätt, resurstilldelning, kompetensutveckling samt tillräcklig bemanning för att kunna förbereda, genomföra och följa upp varje upphandling. Varje! Satsa resurser på lokal, regional och nationell upphandlingskvalitet. Då kommer värde för pengarna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.