Debatt
Utanförskap
31 maj 2017 kl 06:55

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Föreningar får ta över ansvaret i utsatta områden”

Offentlig sektor upplevs i många fall dra sig undan från utsatta områden, och överlåter till det civila samhället att utföra uppgifter som tidigare var deras ansvar. Det framkommer i en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Det här är en opinionstext

På onsdagen släpper MUCF årets uppföljningsrapport ”Utvecklingen av ideella föreningars villkor” som jämför villkoren för ideella föreningar i utsatta områden med föreningar i andra områden och vi ser att mer måste göras för unga.

Det finns många unga som inte känner sig delaktiga i samhället, som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och som saknar möjligheter att påverka den demokratiska processen. Dessa unga är ofta boende i socioekonomiskt svaga områden. I samma områden tar föreningar och organisationer ett stort ansvar för att fånga upp unga och de upplever att de inte får tillräckligt stort stöd från det offentliga.

I rapporten framkommer att offentlig sektor i många fall upplevs dra sig undan från områden med socioekonomiska utmaningar och överlåter till det civila samhället att utföra uppgifter som tidigare var deras ansvar. Till exempel kan en fotbollsförening i ett utsatt område inte bara ägna sig åt att just spela fotboll, utan känner sig många gånger tvungen att även driva språkundervisning och ha sociala aktiviteter.

Att göra dessa extra insatser är oerhört viktigt då organisationerna ofta har ett förtroendekapital bland de boende som tyvärr offentlig och ibland även privat sektor saknar. Det enorma engagemang som många ledare inom föreningslivet lägger ned på sin fritid är värd all respekt och allt stöd de kan få. De enskilda ledarna måste känna att de har samhällets stöd.

Därför måste de som arbetar inom offentlig sektor göra en inventering av det lokala civilsamhället för att kunna stötta arbetet på bästa sätt:

  • Vad kan vi göra för det ideella engagemanget i mitt område?
  • Vilket stöd behöver föreningarna i vår kommun?
  • Under vilka förutsättningar arbetar civilsamhället i vårt område?
     

Rapporten visar på bra exempel där kommunerna och civilsamhället tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål. Ett exempel är där arbetsförmedlingen lokalt skriver in föreningsaktiviteter i nyanländas etableringsplan för att stärka deras integration i det svenska samhället.

Myndigheter lokalt och nationellt behöver öka sin kunskap om hur bidrag påverkar organisationer på andra sätt. En viktig kunskap är att alla inte kan betala medlemsavgift på grund av ekonomiska skäl och hur det gör det påverkar organisationer att söka bidrag som baseras på antal betalande medlemmar.

För att det civila samhällets aktörer ska kunna fortsätta att bidra till samhällsutvecklingen, integrationen och demokratin måste de få bättre förutsättningar för att samverka med det offentliga. Detta bygger på att både civilsamhällesaktörer och offentlig sektor har goda kunskaper om varandra och att offentliga aktörer höjer sina kunskaper om civilsamhällets villkor.

Utifrån vår kunskap ser vi en nödvändig förstärkning inom dessa fyra områden:

  1. Kompetenshöjande insatser om civilsamhällets villkor till medarbetare i offentlig sektor.
  2. Stödfunktioner som ger råd till organisationer i bidrags- och föreningstekniska frågor.
  3. Skapa möjlighet för träffpunkter, gör det möjligt för organisationer att använda skolor eller andra offentliga lokaler på kvällstid och helger.
  4. Kunskap om vad som hindrar underrepresenterade grupper att engagera sig i det civila samhället samt hur offentliga aktörer arbetar för att möta behoven i utsatta områden.
     

Att investera i civilsamhället är att investera i framtiden och ökad delaktighet för alla invånare!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.