Debatt
Vård
21 februari 2018 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Förebyggande diabetesvård kan spara miljarder

Det är i dag framförallt komplikationer av diabetes, på grund av undermålig behandling och bristande följsamhet från patientens sida, som leder till stora kostnader för vården och lidande för patienterna. Inte behandlingen av sjukdomen i sig, skriver Truls Sjöstedt, grundare & vd för vårdutvecklaren Brighter.

Det här är en opinionstext

Truls Sjöstedt
grundare & vd, Brighter

Om diabetes hanteras väl kan de flesta drabbade leva ett relativt normalt och bra liv. Samtidigt är det viktigt att inte förminska sjukdomen: dåligt hanterad kan diabetes leda till blindhet, njurproblem, amputerade kroppsdelar eller till och med döden

En mer datadriven vård som i högre grad fokuserar på att förebygga och framförallt förändra patienters vardagsbeteenden möjliggör därför både bättre vård och minskade kostnader.
 
De flesta har säkert någon gång försökt förändra vardagen på olika sätt, exempelvis börja träna mer eller äta nyttigare. Då vet man hur svårt det är att förändra ett invant beteende på egen hand. Och det är här vården måste bli bättre.
 
Det som krävs är ett helt nytt förhållningssätt som bygger på att proaktivt förändra patientens beteenden i vardagen genom kontinuerlig stimulans och feedback på distans. Ett par fysiska besök hos diabetesläkaren per år hjälper föga. Det viktiga är att börja fånga upp – och påverka – det som sker däremellan. Detta görs genom nya digitala lösningar som stärker kontakten och informationsflödet mellan patient och vårdgivare. Dessa lösningar finns idag – men används i alldeles för låg omfattning inom vården. 
 
Svenska folket tycks i hög grad vara öppna för ett mer digitalt och datadrivet upplägg: en ny SIFO-undersökning visar bland annat att hela 88 procent är villiga att dela sina hälsodata med läkare och vårdcentraler genom exempelvis en mobilapplikation. 74 procent kan tänka sig att dela sina data för forskning. Motsvarande siffror året där innan var 68 procent respektive 57 procent – det vill säga vi blir snabbt allt mer öppna för datadriven vård på distans. 
 
Data och feedback är grunden i den beteendeförändrande och mobila vårdprocess som kommer krävas i framtiden om vi vill bibehålla en fungerande vård till en rimlig kostnad, givet det demografiska skiftet till en äldre befolkning och utbredningen av diabetes och andra kroniska sjukdomar. Ett förändrat beteende hos patienten – och möjligheten att följa upp och påverka – sparar pengar, avlastar vårdpersonalen, frigör tid och bidrar till att vårdpersonalens kompetens används på bästa möjliga sätt.
 
Om patienten motiveras
att följa vårdgivarens rekommendationer i högre grad (till exempel tar sina mediciner vid rätt tid och i rätt mängd) minskar risken för komplikationer, följdsjukdomar och återfall. Sverige har alla förutsättningar att vara ett föregångsland i kampen mot den här typen av utbredda och kostsamma folksjukdomar. Men i dagsläget saknas en vision om hur framtidens vård bör se ut.
 
En mer datadriven och förebyggande diabetesvård skulle ensamt kunna minska vårdkostnaderna med ca 6 miljarder kronor årligen i Sverige enligt underlag från Socialstyrelsen. För att lyckas med denna transformation krävs dock krafttag från socialminister Annika Strandhäll och nationella satsningar som i högre grad syftar till att implementera nya riktlinjer och digitala hjälpmedel i vården. Staten måste driva på frågan tydligare och hjälpa landstingen ta klivet in i nutiden. Gör det möjligt för de sjukdomsdrabbade att hjälpa sig själva! Patienterna är redan där.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 21 februari 2018 kl 05:30
Uppdaterad: 10 juli 2019 kl 10:21

Skribent

Truls Sjöstedt
grundare & vd, Brighter