Debatt
Värnskatt
30 september 2019 kl 06:48

Förbättra hellre samhället, Svenskt Näringsliv!

Under snart fyra decennier har ojämlikheten ökat i Sverige. Samtidigt försvarar Svenskt Näringsliv desperat en reform vars enda fastslagna effekt är att den ger de som redan har mest ännu mer i plånboken, skriver LO i sin slutreplik.

Det här är en opinionstext

Svenskt Näringsliv påstår i sin replik på vår artikel att slopad värnskatt inte ökar klyftorna med hänvisning till att reformen endast har en mindre effekt på den så kallade Gini-koefficienten. Detta är ett underligt argument. Gini-koefficienten är ett samlande mått som visar fördelningen av hela Sveriges befolknings inkomster på 2 000 miljarder kronor. För att visa denna samlade fördelning är det ett jättebra mått. Men det är ett dåligt mått för att förstå effekten av en enskild reform.

Den slopade värnskatten innebär en skatteförändring på 6 miljarder kronor. Det är en självklarhet att effekten på ett samlande mått som Gini-koefficienten blir liten. Det innebär inte att klyftorna inte ökar som ett resultat av reformen. Som alla förstår kommer en skattesänkning för de översta knappa 5 procenten av inkomsttagarna att leda till ökade inkomstskillnader. Vi ger också flera exempel i vår artikel på hur den slopade värnskatten kommer att leda till ökade geografiska skillnader.

Författaren menar att värnskatten inte ger staten några intäkter eftersom den minskar antalet arbetade timmar. Detta är ett vanligt teoretiskt argument, men det finns inga tydliga belägg i forskningen för att detta faktiskt stämmer och i så fall i vilken utsträckning. Utrymmet för att arbeta mer är begränsad i de grupper det är fråga om eftersom nästan alla redan arbetar heltid. Skattesänkningar kan dessutom få effekten att personer i stället väljer att arbeta mindre, eftersom man nu kan få mer fritid för samma inkomst.

Läs tidigare inlägg i denna debatt

Under snart fyra decennier har ojämlikheten ökat i Sverige. Snabbare här än i något annat rikt land. Som vi skriver i vår artikel är den slopade värnskatten bara ytterligare en reform som spär på ojämlikheten i Sverige.

Konsekvenserna av den ökande ojämlikheten är potentiellt allvarliga. Risk för lägre inkomströrlighet mellan generationer, sämre folkhälsa och minskad tillit och sammanhållning, för att nämna några exempel. De potentiella riskerna för den ekonomiska tillväxten har fått såväl OECD som IMF att i upprepade rapporter varna för trenden med ökade inkomstskillnader.

LO har nyligen presenterat ett program med 115 förslag för ökad jämlikhet. Förslag som berör bland annat hur sysselsättningen kan öka, skolan bli bättre och mer jämlik, samt hur tryggheten vid arbetslöshet och sjukdom kan öka. Svenskt Näringsliv borde kanske också fokusera på hur vi kan göra samhället bättre, istället för att desperat försvara en reform vars enda fastslagna effekt är att den ger de som redan har mest ännu mer i plånboken.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.