Demokrati

Folkbildning bygger demokrati

Jämbördiga samtal mellan människor skapar respekt, trots olikheter. I ljuset av att stödet för anti-demokratiska rörelser ökar är därför de omfattande nedskärningar som studieförbunden och folkbildningen drabbas av helt fel. 

En bra start för stärkt demokrati är livliga samtal kring samhällsklimatet. Också under årets bokmässa i Göteborg diskuteras det flitigt, bland annat under titeln Hur gör en enskild människa för att skydda demokratin? Att delta i folkbildningen är ett av de mest konkreta svaren på den frågan.

Därför är studieförbunden väl representerade på bokmässans golv också i år, med ett program som är ett destillat av folkligt engagemang. Allt från släktforskning, odling av dahlior, plast i havet och arabisk poesi till feministisk analys och betydelsen av 1968. Vad kan allt detta rimligen ha med demokratins tillstånd att göra? Mycket. 

Den amerikanske historieprofessorn Timothy Snyder skriver i sin bok Om tyranni – tjugo lärdomar från tjugonde århundrandet att ”Frihet är rätten att välja organisationer och aktiviteter vi ska engagera oss i och själva starta upp.”  och han fortsätter ”Genom att samarbeta lär vi oss att lita på människor utanför en snäv krets av vänner och närstående och får lättare att känna igen auktoriteter som vi kan dra lärdom av.” Det är slående hur detta i en svensk kontext blir en rak omskrivning för folkbildningen inom studieförbunden. Individers förmåga att fritt och efter eget huvud välja vad de vill bilda och engagera sig i är själva drivkraften i vår verksamhet.  

Dagens folkbildning är ett nätverk av bildningstörstande människor som är engagerade, nyfikna och vill möta andra. De tio studieförbundens ryggrad är det ideella arbete som utförs av 100 000 studiecirkelledare som årligen leder 1 miljon deltagare. Studieförbundens folkbildning är en av få öppna organiseringsformer som är tillgänglig i alla kommuner. Att investera i folkbildning innebär därför alltid något större än att ”stat och kommun betalar för att fullvuxna människor ska kunna ägna sig åt sina hobbies och livsåskådningar” (Expressen, 30 juli 2018). Det är att stärka och stödja tillit på gräsrotsnivå. Forskning visar att personer som deltar i studiecirklar är mer engagerade och har större förtroende till samhället än andra.

Folkbildningen har inför valet synats kritiskt från olika håll, inte minst av Sverigedemokraterna. Den folkliga bildningen har gått från att vara en självklar del av den svenska välfärden till att bli ett slagfält för politiska utspel. 

I ljuset av att anti-demokratiska rörelser får ökat stöd är de omfattande nedskärningar som studieförbunden och folkbildningen drabbas av lokalt och regionalt helt fel. En försvagad folkbildning med tunnare lokal närvaro riskerar att stärka den negativa utvecklingen. 

De 57 procent som i dag oroas över samhällsutvecklingen är i behov av lokala mötesplatser att samlas och samtala på. Att oroa sig är att bry sig. Vi har allt att vinna på att fler tillsammans bär demokratin under den praktfulla titeln ”folkbildare”.

Ett av årets teman på Bokmässan är ”Respekt”. Respekt uppstår i det jämbördiga samtalet mellan människor, allas olikheter till trots. Det kan ske i analysen av en god bok eller i en diskussion kring olika jordmån. Låt oss värna demokratin i vårt land även framåt med fler mötesplatser, ökad tillit och ett stärkt civilsamhälle. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.