Debatt
Skattereform
8 oktober 2019 kl 05:05

Fokusera hellre på orättvisa skatter än på bidrag, Löfven

Det finns en rad skevheter inbyggda i dagens svenska ekonomi, där större städer gynnas på bekostnad av landsbygden. För att åtgärda detta bör regeringen och dess stödpartier fokusera mindre på skatteutjämning och mer på hur ett reformerat skattesystem kan ge positiva effekter för hela landet, skriver Andreas Bergström och Lena Holmestig på tankesmedjan Fores.

Det här är en opinionstext

Vi lever i en tid av ökande motsättningar. De ekonomiska skillnaderna har ökat mellan grupper. Vi ser också en kulturell konflikt, där en reaktion mot liberal migrationspolitik, feminism, hbtq-rättigheter och höga bensinskatter växer sig starkare både i opinionen och inom flera av de politiska partierna.

En av de viktigaste motsättningarna rör ekonomiska skillnader mellan stad och land. Statsminister Stefan Löfven (S) har lyft fram ökad ekonomisk utjämning mellan olika delar av landet som ett sätt att minska klyftorna. Det finns argument för det, men utjämningssystemet handlar bara om att flytta pengar från en del av landet till en annan och kommer alltid att skapa förlorare såväl som vinnare.

Vi menar att det finns en rad skevheter inbyggda i dagens svenska ekonomi, där större städer gynnas. Regeringen och de två andra partierna bakom Januariavtalet borde jämna ut dem, gärna som en del av den skattereform som de har utlovat. Sådana åtgärder blir lättare att motivera även för dem som drabbas av högre skatter:

  • Högre fastighetsavgift. I dagsläget har fastighetsavgiften ett lågt tak, vilket innebär att man betalar procentuellt mer för billigare hus än dyra hus. För bostadsrätter är taket ännu lägre. Det är mycket gynnsamt för dem som bor i städer med höga bostadspriser. Mot bakgrund till detta bedömer vi att det finns utrymme för att fastighetsavgifterna ökar. Intäkterna kan användas till skattesänkningar på till exempel låga inkomster. Det innebär totalt sett höjda skatter i städer och sänkta på landsbygden. En annan tänkbar reform med liknande effekt är sänkta ränteavdrag.
  • Mer marknadslika hyror. Enligt Januariavtalet ska hyror i attraktiva lägen få bli högre, oklart hur mycket. Vi menar att ett nytt regelverk bör låta hyrorna röra sig rejält i riktning mot marknadshyror på några års sikt. Samtidigt bör hyreshus i attraktiva lägen beskattas högre, så att en del av hyreshöjningarna tillfaller staten. Även i det här fallet kan skatteintäkterna användas till skattesänkningar på låga inkomster, så att pengar går från städerna till landsbygden, totalt sett.
  • Mer väg- och trängselavgifter. Bilister beskattas huvudsakligen med bränsleskatt, vilket är rimligt som betalning för den skada som orsakas på klimatet. Men bilar orsakar även trängsel, buller, olyckor och lokala luftföroreningar, problem som är värre i städer och på vissa stora vägar än på landsbygd. Trafikanalys beräkningar visar att skatten för bensinbilar på landet är högre än vad som är samhällsekonomiskt motiverat, och lägre i städer. Om mer av skatterna tas in i form av vägtullar, trängselavgifter och ”pay-as-you-drive”-lösningar blir fördelningsprofilen bättre.
  • Kolsänkor. Långsiktig CO2-lagring, till exempel när man bygger i trä, bör stimuleras ekonomiskt enligt samma logik som staten beskattar utsläpp. Det finns också en potential för massaindustri och liknande att lagra koldioxid och kolrika restprodukter långsiktigt, som Fores har beskrivit närmare i flera publikationer. Ett stöd innebär gränsdragningsfrågor och måste fungera med EU-regler, men det bör inte vara några oöverstigliga hinder. Detta skulle gynna de gröna näringarna och därmed landsbygden.

Utifrån detta vill vi uppmana Stefan Löfven och de andra parterna bakom Januariavtalet, och samtidigt alla som arbetar lokalt för bättre villkor för landsbygden, att fokusera mindre på utjämning och mer på hur ett ekonomiskt rationellt och rättvist skattesystem kan ge positiva effekter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.