Lärarbrist

Fokus på undervisningen kan hejda lärarbristen

Ger vi lärarna goda förutsättningar att utveckla arbetet under ett större eget ansvar än i dag, kommer vi att kunna rekrytera de unga i konkurrens med arbetsmarknaden i övrigt, skriver Föreningen Sveriges skolchefer.

När skolan startar denna höst har många kommuner haft svårt att få tag i utbildade lärare. Dagens lärarbrist inom såväl förskola som skola är en utmaning men de insatser som gjorts hittills visar att den går att åtgärda. Både kommunerna och staten har satt in en rad åtgärder som haft effekt.

Sedan 2011 har kommunerna satsat 15 miljarder kronor på lärarlönerna utöver industriavtalets nivå. Samtidigt har staten höjt lönenivåerna genom systemet med förstelärare och lärarlönelyftet. Åtgärder har satts in för att lätta på de administrativa bördorna för lärarna och för att förbättra arbetsmiljön. Det är fler lärare som återvänder till yrket och det är fler som fortsätter att arbeta efter pensioneringen. Det har också tillkommit en rad olika kompletterande lärarutbildningar som fått många sökande. Trenden är tydlig, lärarnas löner och arbetsvillkor är på väg uppåt.

Men de insatser som gjorts hittills kommer inte att räcka. Alla fakta visar att lärarbristen kommer att fortsätta de närmaste åren. Konkurrensen om arbetskraften har hårdnat och det är många arbetsgivare, både offentliga och privata, som har svårt att få tag i personal. Lägg till att det kommer många pensionsavgångar framöver samtidigt som elevkullarna växer så inser alla att fler insatser behövs.

Ska skolan klara konkurrensen med övriga arbetsmarknaden gäller det för kommunerna att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Läraryrket måste ha en lönenivå, en arbetsmiljö och arbetsvillkor som står sig i en jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt.

Då krävs det insatser som stärker yrkets självständiga och kreativa sidor. Den brist på tillit till professionen som dagens detaljstyrning och kontrollsystem är ett tecken på, måste brytas. För att klara det krävs insatser både av staten och kommunerna.

Staten har huvudansvaret för lärarutbildningarna och där måste fortsatta insatser ske för att få fler studerande. Staten måste också fortsätta med den översyn av de administrativa arbetsuppgifterna som de påbörjat och måste även se över de regelsystem som skapar hinder för lärarna.  

I kommunerna måste vi bli bättre på att ge lärarna goda förutsättningar att arbeta med läraryrkets kärna: undervisningen. Lärarna måste ges goda möjligheter att planera och följa upp undervisningen för att eleverna ska kunna nå målen. Tillsammans med kollegor ska de kunna utveckla undervisningen och skapa så bra förutsättningar för lärandet som möjligt. Det gäller att satsa på det som är positivt med läraryrket: goda ämneskunskaper, didaktiska kunskaper och goda relationer med eleverna.

Möjligheterna att fördjupa kunskaperna i yrket genom återkommande utbildningar måste förbättras. Dessutom behöver vi skapa tydliga utvecklings- och karriärvägar för lärarna både i yrket och på arbetsplatsen samt i utbildningssektorn i övrigt.

Samarbetet med högskolan har strategisk betydelse och är en nyckelfråga för att kunna lösa lärarbristen och att utveckla läraryrket. De karriärvägar som skapas inom skolan och kommunen kan byggas på med olika utbildningar och karriärsteg inom universitet och högskola. Grundtanken är att göra det attraktivt att arbeta som lärare och dessutom att erbjuda en möjlighet till en fortsatt utveckling på högskolan.  

De modeller som en del regioner har i dag med olika kombinationer av arbete och utbildning måste byggas ut i hela landet. Det ger fler en möjlighet att bli lärare och det är särskilt viktigt för mindre kommuner i glesbygden.

Vi tror också att det är dags att börja en diskussion kring lärarnas arbetstider. Dagens situation med hög arbetsbelastning, detaljstyrning och kontroll har varit negativ för yrket och för rekryteringen av lärare. Kan man hitta en modell som ersätter dagens arbetstidsregleringar och som lämnar mer utrymme till lärarna, vore det en välgärning. Det behövs en dialog där man diskuterar hur man organiserar arbetet och undervisningen på nya sätt. Ska vi klara lärarbristen går det inte att göra som vi alltid har gjort.

Vi tror att grundförutsättningen för denna diskussion är tilliten till lärarna. Ger vi lärarna goda förutsättningar att utveckla arbetet under ett större eget ansvar än i dag, kommer vi att kunna rekrytera de unga i konkurrens med arbetsmarknaden i övrigt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.