Debatt
Livsmedel
15 oktober 2015 kl 06:01

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Förtroendet för maten hotat - skärp kontrollerna

Sanningen är att den svenska livsmedelskontrollen inte fungerar 
som den borde. Kommunerna behöver ta ett större ansvar för sina kontroller, annars hotas förtroendet för hela livsmedelsbranschen. 
Vi vill vara en partner i detta arbete, skriver Livsmedelsverkets 
generaldirektör och chefen för livsmedelskontrollen.

Det här är en opinionstext

Stig Orustfjord
generaldirektör, Livsmedelsverket

EU:s genomgångar av den svenska livsmedelskontrollen visar på en rad brister. Kanada ställde sig nyligen frågande till hela EU:s nötköttexport på grund av att de inte var nöjda med Sveriges kontroll.

Sveriges 290 kommuner ska kontrollera 90 000 livsmedelsföretag. Det är en tuff uppgift. Alltför många kommuner är små och utan tillräckliga resurser att utföra den kontroll de ska. En genomgång gjord av Riksrevisionen visar att en tredjedel av kommunerna har mindre än en person för livsmedelskontroll, en tredjedel har en till två personer och en tredjedel har fler än två personer. 

Det leder till att företag inte alltid får den kontroll de betalar för, att de inte konkurrerar på lika villkor, att olika kommuner inte gör samma bedömningar och att kontrollen inte blir likvärdig i hela landet – och därmed inte heller rättssäker. 

Självklart har företagen rätt att förvänta sig en professionell och likvärdig kontroll i hela landet. Och konsumenterna ska kunna känna sig lika trygga med maten de köper oavsett var de bor.

Bristerna i livsmedelskontrollen har uppmärksammats av de organisationer som har till uppgift att granska Sveriges kontrollverksamhet: Riksrevisionen, Statskontoret och EU:s kontrollorgan för livsmedelssäkerhet och djurhälsa (FVO) som gör kontinuerliga granskningar. Även Livsmedelsverkets egen granskning av den offentliga kontrollen visar på samma brister.

Men också livsmedelsbranschen och enskilda företag påtalar bristerna. De efterlyser en välfungerande offentlig kontroll. Flera av de stora handlarna och livsmedelskedjorna litar mer på sin egenkontroll och privata kontrollorgan, än på den offentliga kontrollen.

Även länder som vill importera livsmedel vill veta att den mat de köper är säker. Därför granskar de FVO:s rapporter och de gör egna inspektioner. Det är enkelt: länder köper mat från länder de vet har bra mat. Sveriges möjligheter att exportera hänger därför på att vi med vår livsmedelskontroll kan visa att vi har väl fungerande företag som producerar säker mat. 

För är det något svensk livsmedelsproduktion borde kunna konkurrera med så är det kvalitet – i miljö, djurhållning, råvaror, tillverkning och produkter. Svenska djur är välmående och antibiotikaanvändningen är lägst i Europa. Det är lika ovanligt att hitta bekämpningsmedel som ligger över gränsvärdena i svensk konventionell produktion som det är i EU:s ekologiska. 

En väl fungerande livsmedelskontroll kan bli en kvalitetsstämpel för svensk matproduktion. 

Regeringen arbetar nu för fullt med en nationell livsmedelsstrategi och en exportstrategi för att stärka svensk matproduktion. En professionell och likvärdig livsmedelskontroll är en av nycklarna för att lyckas.

Det finns argument för en decentraliserad kontrollorganisation med dess möjligheter till lokala lösningar. Samtidigt innebär det kommunala självstyret utmaningar som vi behöver bli bättre på att hantera.

Vi har några förslag för att vässa den svenska livsmedelskontrollen:

1. Små kommuner måste samarbeta. Genom att slå ihop sina resurser får kommunerna bättre möjligheter att ta till vara sin kompetens och arbeta smartare.  Finland, som också har en decentraliserad kontroll, har kommit långt. Där har de drygt 300 kommunerna formerat sig i regionala sammanslutningar. De har kommit överens om att det ska finnas minst 10 inspektörer i varje grupp för att säkra kvalitet och likvärdighet – ingen behöver arbeta ensam. Samma sak är möjlig även i Sverige.

2. Livsmedelsverket vill underlätta för kommunerna att samarbeta och ska förstås vara en partner i detta. Därför satsar vi på att finnas mer tillgängliga för den kommunala kontrollen. Vi vill bidra till nätverk och mötesplatser för att dela erfarenheter, insikter och goda exempel. Livsmedelsverket ska bli bättre på att sätta upp tydliga mål så att alla kontrollmyndigheter vet vad de ska göra och gör det likadant. Vi följer upp och kommer att vidta åtgärder mot kommuner som inte sköter kontrollen så aktivt som de borde.

3. Vi ser också öppna jämförelser som ett bra verktyg för att både stimulera till utveckling och för att följa upp målen. Vi vill därför pröva detta även inom livsmedelskontrollen. Genom öppna jämförelser kan kontrollmyndigheterna analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Det viktigaste måttet blir förstås att den kontroll som ska göras verkligen blir gjord.

4. I ett EU-samarbete undersöker vi hur kontrollen kan återanvända information från livsmedelsföretagen för att öka kunskapen om produktionen och göra inspektörerna ännu mer förberedda inför kontrollbesöken. 

Bara i samverkan kan kommunerna och Livsmedelsverket bygga en kontroll som främjar svensk matproduktion, stärker livsmedelsföretagen och bidrar till att öka exportkraften. Tillsammans med livsmedels-branschen kan vi arbeta för en tänkande livsmedelskontroll som är vettig och gör nytta; som ser till helheten och fokuserar på det som är viktigt; som är tydlig och rättssäker. Och bygger varumärket svensk mat. Men vi måste själva skapa förutsättningarna, och vi måste göra det nu.

LÄS MER: Så säkrar politikerna livsmedelskontrollen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 15 oktober 2015 kl 06:01
Uppdaterad: 20 oktober 2015 kl 14:05

Skribent

Stig Orustfjord
generaldirektör, Livsmedelsverket