Utredningen om järnvägens organisation, som presenterade sitt betänkande den 16 december i fjol, vill göra det svårare för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att öka kollektivtrafikresandet och att anpassa trafiken till resenärernas behov.
Sedan 1990 har den regionala tågtrafiken, som framförallt består av de regionala kollektivtrafikmyndigheternas trafik, ökat med nästan 200 procent, medan fjärrtrafiken bara har ökat med 34 procent. De flesta prognoser pekar på att järnvägens transportarbete kan fortsätta att växa.
Istället för att lägga fram förslag som kan lösa järnvägens största problem, som dålig punktlighet och brist på kapacitet på spåren, vill utredningen byråkratisera och förlänga de regionala kollektivtrafikmyndigheternas planeringsarbete genom att lägga till ytterligare steg i arbetet med att ta fram och uppdatera trafikförsörjningsprogrammen. Steg som dessutom kan behöva upprepas om det sker större förändringar i underlagen.
Till detta kommer att regionerna ska ta fram separata trafikförsörjningsprogram för varje samarbete som de har med andra regioner. Det innebär att till exempel kollektivtrafikmyndigheten i Örebro kommer att tvingas skriva tio olika trafikförsörjningsprogram under en fyraårsperiod, Västmanland sju och Stockholm fyra.
Resultatet kommer att bli betydligt längre planeringstid från att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har identifierat ett behov hos resenärerna tills trafiken börjar rulla. Utredningens förslag gäller både tåg- och busstrafiken. I praktiken kommer det att bli omöjligt för regionernas politiker att genomföra sina förslag under en mandatperiod.
Utredningens syfte är att stärka den kommersiella tågtrafiken i förhållande till den samhällsorganiserade trafiken, men förslagen kommer inte att stärka den kommersiella trafiken.
I grunden handlar problemet om att de kommersiella buss- och tågföretagen kan upphöra med sin trafik efter 21 dagar, medan lagstiftningen redan i dag kräver en process på flera år för att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna ska få ersätta den trafik som de kommersiella företagen har lämnat. Att öka skillnaden i planeringstid ytterligare kommer inte att lösa några problem.
För att inte riskera att lämna resenärerna utan kollektivtrafik kommer regionerna inte heller i framtiden att våga överlåta tåg- och busstrafik till kommersiella trafikföretag.
Riksdagen och regeringen har flera gånger framhållit att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de transportpolitiska målen och åstadkomma långsiktig tillväxt i hela landet. Riksdagen har därför i ett tillkännagivande till regeringen understrukit vikten av en fördubblad kollektivtrafik och att staten skapar rätt förutsättningar för att branschens mål om en fördubblad kollektivtrafik ska kunna nås.
Järnvägsorganisationsutredningens förslag kommer inte att skapa bättre förutsättningar för att öka kollektivtrafikresandet, utan sämre.
Ökad byråkratisering och längre planeringstider leder inte till att fler reser kollektivt. Istället behövs andra åtgärder, som ökad kapacitet inom järnvägen och förbättrad punktlighet, bland annat genom att snabbt arbeta bort den så kallade underhållsskulden, utan att anslaget till investeringar i nya banor minskas.
Att öka tågresandet är helt avgörande för att minska transportsektorns klimatutsläpp och för att vidga arbetsmarknadsregionerna. Detta är inte minst viktigt i arbetet med att skapa större och färre regioner. Svensk Kollektivtrafik kommer därför att tillsätta en politisk arbetsgrupp för järnvägsfrågor som ska arbeta fram förslag om hur järnvägen bör utvecklas.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
