Debatt
Skola
10 mars 2017 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

”Förslag skapar osäkerhet om friskolors skolpeng”

Ett förslag till ny modell för tilldelning av ekonomiska resurser till skolor som lämnats till regeringen riskerar leda till ekonomiska försämringar för många skolor. Risken är störst för friskolorna.

Det här är en opinionstext

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund

Sedan de nuvarande elevpengsreglerna infördes 2010 har vi följt beslutsgången hos kommunerna och den rättspraxis som bildats. Bekymret är en bristande transparens. Friskolor kan inte ta del av hur beräkningarna gjorts och därmed om pengen beräknats på lika villkor. Det har lett till att många överklaganden beror på att friskolan inte kunnat avgöra om bidraget varit korrekt, snarare än om det varit felaktigt. Detta gjorde att vi välkomnade utredningsuppdraget att se över reglerna i syfte att öka transparensen och skapa mer lika villkor. Tyvärr måste vi nu konstatera att några av förslagen tvärtom riskerar att skapa ytterligare osäkerhet.

Skolpengen beräknas idag per elev och år. Den består av ett grundbelopp och, om en elev anses ha rätt till det, ett tilläggsbelopp för särskilda stödinsatser. Kommunerna, som bestämmer skolpengen till fristående och kommunala skolor, kan välja att vikta grundbeloppet utifrån en skolas elevunderlag – så kallad socioekonomisk fördelning. 

Förslaget i betänkandet Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66) innebär att det kompensatoriska inslaget i skolpengen ska ligga i ett särskilt belopp, ett strukturbelopp. Förutom elevernas socioekonomiska bakgrund ska kommunen kunna använda strukturbeloppet för att kompensera för fler saker, såsom småskoletillägg eller glesbygdstillägg. Utredaren sätter inte ner foten om hur stor del av den totala skolpengen som får utgöras av kompensation utan skriver ”tanken fortfarande är att merparten av det totala bidraget ska utgöras av grundbelopp”.  

Denna formulering innebär en risk att kommuner fördelar ersättningen så att vissa skolor har närmare hälften av sin totala ersättning i form av riktad kompensation. En kompensation till vissa skolor borde, om inte kommunerna ökar sin skolbudget, innebära att andra skolor får sänkt grundbelopp. När utredaren öppnar för att använda strukturbeloppet i flera olika syften, inte bara socioekonomisk kompensation, leder det till ytterligare oklarheter, ifrågasättanden och minskad transparens. 

Villkoren för strukturbeloppet behöver dessutom vara förutsägbara vid Skolinspektionens tillståndsbedömning. Idag får sökande inte hänvisa till eventuella strukturbelopp i sin ansökan eftersom de inte går att förutsäga. Följden kan bli att huvudmän som vill starta friskola i kommuner med hög andel strukturbelopp inte kan visa på en långsiktigt stabil ekonomi och därmed inte godkänns. 

Vi är inte emot resursfördelning utifrån elevers behov. Men det är oacceptabelt att ge kommuner så fria tyglar som förslaget innebär. Redan idag kan en kommun ändra sin ersättningsberäkning från ett år till ett annat med några dagars varsel. Läggs en större del av skolpengen över i en riktad kompensation minskar möjligheterna att se hur den totala ersättningen beräknats, uppgifterna som ligger till grund för socioekonomisk kompensation är sekretessbelagda. Hur ska en friskola kunna budgetera med sådan osäkerhet, när pengen är enda intäkten?

Den oförutsägbarhet som förslaget innebär, och vår erfarenhet av hur skolpengsbeslut hanteras idag, gör att vi säger nej. Blir det verklighet är det tyvärr ett stort steg tillbaka för friskolornas rättssäkerhet och lika villkor för alla skolor. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 10 mars 2017 kl 05:30
Uppdaterad: 10 mars 2017 kl 06:17

Skribent

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund