Debatt
Företagsklimat
24 maj 2016 kl 11:29

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Försämrat företagsklimat hot mot jobb och välstånd

Sverige behöver många nya jobb. Det förutsätter att fler företag kan och vill anställa. Företagsklimatet borde därför vara en högt prioriterad fråga för politiker på alla nivåer. Men så är det tyvärr inte.

Det här är en opinionstext

Christer Östlund
Ansvarig för kommunrelationer på Svenskt Näringsliv

I dag har vi presenterat vår stora enkätundersökning om företagsklimatet där drygt 31 400 företagare från hela Sverige har svarat. Den visar tyvärr att företagsklimatet försämras både på nationell nivå och i många kommuner runt om i landet.

På nationell nivå når företagsklimatet i Sverige 3,2 i betyg på en skala från 1 till 6, vilket är det lägsta betyget sedan mätningarna påbörjades. Motsvarande siffra för kommunerna är 3,3. Samtidigt ser vi en kraftig ökning av antalet kommuner som inte når betyget 3,0 vilket är gränsen för godtagbart. Antalet ökar från 37 kommuner i fjol till 60 i år.

Även uppfattningarna om kommunernas service till företagen försämras. Endast fem av 290 kommuner når betyget 4,0, vilket motsvarar bra. Ytterligare ett stort problemområde är den kommunala upphandlingen. Inte inom något annat område är företagens betyg så låga. Åtta av tio kommuner får underkänt.

Ett försämrat företagsklimat, på både nationell och lokal nivå, är på sikt ett hot mot jobb och välstånd i vårt land. När nationalekonomen Fabian Wallen gör en jämförelse av hur den ekonomiska tillväxten har utvecklats i de svenska länen, uppdelade i fyra grupper efter företagarnas syn på det lokala företagsklimatet, visar det på ett tydligt positivt samband. Bland den fjärdedel län som i genomsnitt hade bäst företagsklimat under perioden 2003-2013 var den genomsnittliga tillväxten av varor och tjänster (BRP-tillväxt) dubbelt så stark jämfört med den fjärdedel med sämst företagsklimat

På motsvarande sätt tenderar den privata sysselsättningen att vara högre i kommuner med ett bra företagsklimat. Andelen som jobbar i privata företag är mer än fem procentenheter högre bland den fjärdedel kommuner som har bäst företagsklimat jämfört med den fjärdedel kommuner med sämst företagsklimat. Mot den bakgrunden är det mycket oroväckande att företagsklimatet upplevs som försämrat på så många håll. Det riskerar att leda till färre investeringar och därmed färre jobb på sikt.

Om regeringen ska kunna uppnå målet om att Sverige ska ha ”lägst arbetslöshet i Europa 2020” så krävs det därför krafttag, såväl på nationell som på kommunal nivå. Vi behöver ett förbättrat företagsklimat, inte ett försämrat. Enligt företagen är en minskad regelbörda, en mer flexibel arbetsmarknad och lägre kostnader för att anställa personal prioriterade frågor.

Ett bra första steg för de kommuner som vill förbättra sitt företagsklimat är att se vilka kommuner som lyckas bäst på varje enskilt område och lära av dem. Det finns goda exempel runt om i landet, både bland stora och små kommuner. Se på Rättvik som jobbar målmedvetet med sin myndighetsutövning, på Mönsterås som utvecklar sin service till företagen eller på Solna som återigen förbättrar sitt resultat. Som sagt, det finns goda exempel men de måste bli många fler. Företag som vågar satsa på framtiden, investera och anställa personal är en förutsättning för vårt välstånd.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 24 maj 2016 kl 11:29

Skribent

Christer Östlund
Ansvarig för kommunrelationer på Svenskt Näringsliv