Debatt
Sociala investeringar
7 juni 2016 kl 10:47

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Förebygg utanförskap med social investeringsfond

Ett 60-tal kommuner, och åtminstone två landsting och två regioner, har redan infört sociala investeringsfonder och fler borde göra det. Med en social investeringsfond kan samarbete underlättas mellan kommuners olika sektorer och bolag, likaså med andra aktörer och myndigheter.

Det här är en opinionstext

Elin Odesson
ledamot i socialnämnden (MP) och kommunfullmäktige i Järfälla

Ofta går det redan i förskolan eller på lågstadiet att se vilka barn som det riskerar att gå snett för i livet, barn som riskerar att hamna i livslångt utanförskap, kanske genom bristande omsorgsförmåga hos föräldrar, missbruk eller psykisk ohälsa. När det gått riktigt illa och en person döms till ett långt fängelsestraff – då säger vi inte: ”Nej du kan inte sitta av det här straffet, det skulle kosta samhället alldeles för mycket pengar”.

För både människor och samhällsekonomin vore det förstås mycket bättre att kunna styra över resurser till fler tidiga och förebyggande insatser - sociala investeringar. Vi vet att för varje barn som hamnar i ett livslångt utanförskap beräknas samhällskostnaden bli omkring 15 miljoner kronor. Samma pengar skulle räcka till ett väl utvecklat föräldrastöd till inte mindre än 1 200 föräldrar. Om den föräldrautbildningen kan bidra till att en negativ utveckling bryts för ett enda av deras barn så har hela investeringen varit lönsam.

Ett 60-tal kommuner, och åtminstone två landsting och två regioner, har redan infört sociala investeringsfonder och fler borde göra det. I de flesta kommuner görs många bra, tidiga och förebyggande insatser - av fältassistenter, drogförebyggande arbete, ungdomsmottagning, familjerådgivning och mycket mer. Det finns ändå särskilda poänger med att titta närmare på formerna för en social investeringsfond:

  • Minskat stuprörstänkande. Med en social investeringsfond kan samarbete underlättas mellan kommuners olika sektorer och bolag, likaså med andra aktörer och myndigheter.
  • Ökad öppenhet och delaktighet. Ofta har personalen i exempelvis förskola, skola och socialtjänst de bästa kunskaperna och idéerna till förbättringar, idéer som kan prövas genom en social investeringsfond. Nya metoder kan utvecklas.
  • Bättre effektutvärdering. Vi behöver bli bättre på att mäta de samhällsekonomiska vinsterna av olika insatser. Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi, som studerat svenska sociala investeringsfonder menar att det saknas en effektutvärderingskultur inom kommunal verksamhet som motsvaras av sjukvårdens vana vid klinisk forskning.

Varje vinst som uppkommer av en social investering kommer inte att tillfalla kommunen eller den som gjorde insatsen. Det kan vara staten som vinner på sociala investeringar genom minskat behov i rättsväsendet, eller landstinget genom minskade behov av sjukvård. Därför bör alla olika parter fundera också över nya samarbetsformer där fler kan vara med och bidra. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 7 juni 2016 kl 10:47

Skribent

Elin Odesson
ledamot i socialnämnden (MP) och kommunfullmäktige i Järfälla